Tryckvakt för kompressor: konstruktion, märkning + anslutningsschema och justering

Användningen av en pneumatisk tryckvakt gör det möjligt att automatisera fyllningen av kompressorns behållare med tryckluft. Operatören av utrustningen med tryckvakt behöver inte övervaka processen och försöka registrera gränsparametrar. På så sätt förhindras motorhaveri. Imponerande resultat, eller hur?

Om du planerar att köpa en tryckvakt för kompressor har du kommit rätt. Just hos oss hittar du en stor mängd mycket användbar information om enhetens funktionsprinciper, dess utrustning och anslutningsmetoder.

Vi har detaljerat beskrivit de befintliga typerna av pneumatiska reläer. Vi har gett alternativ för anslutning till hushålls- och industrinät med mycket tydliga scheman. Vi har gått igenom typiska fel och hur de kan förebyggas. Den information och de användbara tips vi presenterar kompletteras med grafiska, foto- och videobilagor.

Tryckvaktens funktionsprincip

Reläets namn bestäms av dess syfte - att styra en kolvkompressor för att upprätthålla det erforderliga atmosfärstrycket i behållaren. Det är sällsynt att se det på en skruvkompressor som ansvarar för luftkompression och tillförsel.

Med hänsyn till tryckkraften i pneumatiken påverkar enheten spänningslinjen, antingen genom att sluta eller bryta den. På så sätt startar otillräckligt tryck i kompressorn motorn, och när den når den nödvändiga nivån stänger den av.

Denna standardfunktionsprincip, baserad på anslutning till en normalt sluten krets, används för att styra motorn.

I alla ejektorers konstruktion finns en behållare som innehåller luft med ett visst tryck. En sänkning av trycket kräver att motorn startar för att fylla på. Om situationen är den motsatta och ett överskott registreras, stoppas tillförseln för att behållaren inte ska spricka. Dessa processer styrs av tryckvakten.

Det finns även modifieringar med motsatt arbetsalgoritm: när minimivärden nås i kompressionsschemat stänger tryckvakten av elmotorn, vid maximala värden aktiveras den. Här används systemet i en normalt öppen krets.

Som aktivt system används fjäderanordningar med olika styvhetsgrader, som återger reaktion på svängningar i lufttrycksenheten.

Under drift jämförs indikatorer som bildas av elastisk kraft från fjädrarnas sträckning eller kompression och trycket från den av enheten komprimerade luften. Alla förändringar aktiverar automatiskt spiralens verkan och reläblocket ansluter eller frånkopplar elledningen.

Man måste dock beakta att översiktsmodellens enhet inte har någon reglerande inverkan. Endast påverkan på motorn. Samtidigt har användaren möjlighet att ställa in ett toppvärde, vid vilket fjädern utlöses.

Kompressorns automatikblocks utrustning

Reläets konstruktion består av en kompakt enhet utrustad med inloppsrör, ett känselelement (fjäder) och ett membran. Till de nödvändiga delenheterna hör en avlastningsventil och en mekanisk omkopplare.

Tryckvaktens känselenhet består av en fjäderanordning vars kompressionskraft ändras med en skruv. Enligt fabrikens standardiserade inställningar ställs elasticitetskoefficienten in på trycket i pneumatikkretsen 4-6 atm, vilket anges i enhetens bruksanvisning.

Billiga ejektormodeller är inte alltid utrustade med reläautomatik eftersom sådana apparater monteras på en luftbehållare. Vid långvarig drift kan det dock vara meningsfullt att installera en tryckvakt för att åtgärda problemet med överhettning av motordelarna.

Fjäderelementens styvhet och flexibilitet är beroende av omgivningens temperatur, så absolut alla modeller av industriella enheter är konstruerade för stabil drift i miljöer från -5 till +80 ºC.

Behållarens membran är anslutet till reläets brytare. Under rörelse aktiverar och avaktiverar det tryckvakten.

Avlastningsenheten är ansluten till lufttillförseln, vilket gör att övertryck kan släppas ut från kolvutrymmet till atmosfären. Samtidigt avlastas kompressorns rörliga delar från överflödig kraft.

Avlastningselementet sitter mellan ejektorns backventil och kompressionsblocket. Om motorns drivning upphör, aktiveras avlastningsenheten, genom vilken övertryck (upp till 2 atm) släpps ut från kolvutrymmet.

Vid ytterligare start eller acceleration av elmotorn skapas ett tryck som stänger ventilen. På så sätt förhindras överbelastning av drivningen och start av enheten i avstängt läge förenklas.

Det finns ett avlastningssystem med tidsintervall för inkoppling. Mekanismen förblir i öppet läge vid motorstart under en given tidsperiod. Detta intervall räcker för att motorn ska nå maximalt vridmoment.

En mekanisk strömbrytare krävs för att starta och stoppa systemets automatiska funktioner. Vanligtvis har den två lägen: 'På' och 'Av'. Det första läget aktiverar drivningen och kompressorn arbetar enligt den inbyggda automatiska principen. Det andra förhindrar oavsiktlig motorstart, även när trycket i pneumatsystemet är lågt.

Avstängningsventiler gör det möjligt att undvika olyckssituationer vid fel på styrkretsens komponenter, till exempel ett trasigt kolvenhet eller plötsligt motorstopp.

Säkerheten i industriella konstruktioner måste vara hög. För detta ändamål utrustas kompressorregulatorn med en säkerhetsventil. På så sätt skyddas systemet vid felaktig reläfunktion.

I onormala situationer, när trycknivån är över den tillåtna gränsen och tryckvakten inte löser ut, aktiveras säkerhetsenheten och utför tryckavlastning. Enligt samma princip fungerar säkerhetsventiler i värmesystem, vars funktionsprincip och konstruktion beskrivs i den artikel vi rekommenderar.

Alternativt kan ett termiskt relä användas som extra skyddsutrustning i övervakningsenheten. Med dess hjälp övervakas matningsströmmen för att i tid koppla bort från nätet vid ökande parametrar.

För att undvika att motorlindningarna bränns ut aktiveras strömavstängning. Inställning av nominella värden sker via en särskild regleringsenhet.

Typer av tryckvaktsenheter

Det finns bara två varianter av kompressorns automatikblock. Indelningen görs utifrån deras funktionsprincip. I det första alternativet stänger mekanismen av elmotorn när trycket i pneumatnätet överskrider de inställda gränserna. Dessa enheter kallas normalt öppna.

Schematisk uppbyggnad av membrantryckvakt: 1 – tryckomvandlare; 2 och 3 – kontakter; 4 – kolv; 5 – fjäder; 6 – membran; 7 – gängad anslutning

En annan modell med omvänd princip – den startar motorn om trycket sjunker under den tillåtna nivån. Enheter av denna typ kallas normalt slutna.

Struktur för pneumatiska reläbeteckningar

I märkningen av lufttrycksreläet anges hela den valfria uppsättningen av enheten, konstruktionsegenskaper, inklusive information om fabriksinställningarna för differenstrycket.

Produktionsmodeller från företaget Condor tillverkar utrustning för tryckövervakning i ett brett sortiment. Serien MDR är avsedd för användning i ejektorer med olika effekt.

Låt oss titta närmare på beteckningarna med exemplet på instrument för luftejektorer RDK – (*) (****) – (*)/(*):

• RDK – serie av reläer för kompressorer;
• (*) – antal gängade portar: 1 – en port med invändig gänga 1/4”NPT; 4 – fyra kontakter;
• (****) – typ av höljeskonstruktion: T10P – utförande 10 med brytare "spak"; T10K – brytare "knapp"; T18P – utförande 18 med brytare "omkopplare"; T19P – 19 med;
• (*) – fabriksinställningar för tröskelaktivering: 1 – 4…6 bar; 2 – 6…8 bar; 3 – 8…10 bar;
• (*) – diameter på avlastningsventilen: frånvaro av symbol innebär standardiserad parameter 6 mm; 6,5 mm – 6,5 mm.

Skillnaden mellan minimi- och maximitryckströsklar fastställs av tillverkaren och är vanligtvis 2 bar.

Dock är manuell justering av intervallet för de två värdena – maximalt och minimalt – möjlig, men endast för sänkning.

Specifikt för inställning av tryckrelä för pumpstationer beskrivs i följande artikel, vars innehåll vi rekommenderar att du bekantar dig med.

Kopplingsscheman för luftrelä

Ett kompressorpressostat tillverkas för anslutning till olika elektriska kretsar med olika belastning. I enlighet med strömförsörjningsledningens märkvärde väljs en lämplig modell av reläenhet.

Alternativ #1: till nät med märkspänning 220 V

Om drivmotorn är en enfasig enhet, installeras i detta fall ett relä med märkspänning 220 V med två kontaktgrupper.

För arbete med enfasbelastning rekommenderar tillverkare att man utrustar noden med modeller från serien RDK: xT10P-x; xT10K-x; xT19P-x, eftersom dessa enheter har två kontaktgrupper vardera.

Alternativ #2: till trefasnät med spänning 380 V

För trefasbelastning i krets på 380 V kan ett av alternativen användas: en relämodifikation på 220 V eller 380 V, med tre kontaktlinjer, för samtidig frånkoppling av alla tre faserna.

Båda metoderna har olika scheman. Låt oss titta på det första alternativet:

För arbete i trefas elkrets används pressostat RDK-xT18P-x. Denna modell är utrustad med tre kontakter och möjliggör samtidig omkoppling av alla faser.

Om den andra metoden väljs, sker matning från en fas (nolla) och i detta fall måste reläets märkspänning vara 220 V. Mer detaljerat i följande schema:

Användning av telepressostater i serien RDK: xT10R-x, xT10K-x och xT19P-x med trefasbelastning tillåts, men användning av ett sådant schema innebär ofullständig frånkoppling från elnätet. Mer specifikt – en fas kommer att vara permanent ansluten till belastningen.

Efter anslutning till elförsörjningen måste man förstå de ytterligare möjligheterna som presenteras i luftblocken för ejektorerna.

Installation av relä och hjälpelement

I vissa modifieringar av pressostater kan man hitta extra utrustning i form av flänsanslutningar, genom vilka extra utrustning ansluts. Det är huvudsakligen trevägsdelar med en diameter på ¼ tum.

Med hjälp av flera flänsanslutningar kan man införa extra element i systemet: säkerhetsventil, manometer och andra nödvändiga mekanismer.

För idrifttagning av enheten måste den anslutas till en mottagare. Installationen består av följande steg:

1. Genom huvudutloppsöppningen ansluts enheten till kompressorn.
2. Till enheten med flänsar ansluts en manometer. Det kan också finnas andra hjälpmekanismer som kräver inkoppling: säkerhetsventil eller avlastningsventil.
3. Kanaler som inte används för anslutning måste täckas med pluggar.
4. Därefter ansluts reläet enligt elschemat till kontakterna i elmotorstyrkretsen.

Motorer med låg effekt kan anslutas direkt, i andra fall krävs ytterligare installation av en elektromagnetisk startare med lämplig effekt.

Innan du går över till inställning av tröskelparametrar för utlösning, bör du uppmärksamma arbetsförhållandena. För det första görs justeringen under tryck. För det andra måste eltillförseln till motorn vara avstängd.

Justering och driftsättningsprocess

Fabriksinställda parametrar motsvarar inte alltid användarens krav. I de flesta fall beror det på otillräcklig kompressionskraft vid den högsta uttagspunkten.

Även pressostatens utlösningsområde kanske inte passar. I så fall blir självjustering av ställdonet aktuell.

Standard fabriksinställningar: övre gräns 2,8 atmosfärer, nedre 1,4 bar. Parameterövervakning sker visuellt via manometern som ingår i pressostatens standardpaket. Nya modeller, till exempel Italtecnica, har transparent hölje och är utrustade med en kompressionsindikatorskala direkt på reläet.

För att börja ställa in arbetskompressionsvärdet måste du inspektera märkplåten med gravering, där parametrarna för elmotorn och kompressorn anges.

Vi behöver bara det högsta värdet som enheten skapar. Denna indikator anger det maximala trycket som kan ställas in på reläet för korrekt funktion av hela pneumatiska systemet.

Om du ställer in det angivna värdet (i figuren 4,2 atm), då med hänsyn till alla faktorer – variationer i strömförsörjningen, slitage av delar under driftstiden och annat – kan kompressorn inte nå det maximala trycket, och därmed kommer den inte att stängas av.

I ett sådant läge kommer utrustningens arbetselement att börja överhettas, sedan deformeras och till slut smälta.

Ejektorns maximala värde måste beaktas vid fastställandet av reläets högsta värde. Denna indikator bör vara lägre än kompressorns nominella tryck. I så fall kommer alla systemelement att fungera utan avbrott.

För tillförlitlig drift utan avstängningar måste du ställa in det högsta avstängningstrycket på reläet, som inte når det nominella värdet som är ingraverat på kompressorn, nämligen 0,4-0,5 atm lägre. Enligt vårt exempel – 3,7-3,8 atm.

Tryckgränserna vid vilka kompressorn slås på/av justeras med en enda bult. För att inte göra fel när du väljer riktning för ökning/minskning är pilar placerade på metallbasen.

Efter att ha bestämt nivån som ska ställas in måste du ta bort relähuset. Under det finns två justeringselement – liten och stor mutter (i figuren 1,3).

Bredvid finns det pilindikatorer för riktningen som justeringarna kommer att göras – därmed komprimeras och släpps fjäderns mekanism (2,4).

Den stora skruvklämman och fjädern är avsedda för att styra kompressionsparametrarna. Vid åtdragning medurs komprimeras spiralen – kompressorns avstängningstryck ökar. Omvänd justering – lossar, och minskar därmed avstängningstrycksnivån.

Det är värt att komma ihåg: när vi ökar avstängningskompressionskraften ändrar vi fabriksinställningarna som är inställda med hänsyn till gällande krav för utrustningens drift. Innan du gör justeringar, titta i enhetens tekniska dokumentation för att inte överskrida de gränser som tillverkaren angett.

Vid återgivning av inställningar måste mottagaren vara fylld till minst 2/3.

Efter att ha förstått elementens syfte, börjar vi:

1. För att säkerställa en lämplig säkerhetsnivå stänger vi av strömmen.
2. Ändring av fjäderns kompressionsnivå görs genom att vrida muttern några varv i önskad riktning. På kretskortet nära den stora justerskruven finns, enligt standard, beteckningar med latinska bokstäver: P (Pressure) för den stora, ΔP för den mindre.
3. Kontroll av justeringsprocessen görs visuellt på manometern.

Vissa tillverkare placerar regleringsarmaturen för att ändra börvärdet på enhetens hölje för enkelhetens skull.

Möjliga fel på enheten

Flera typiska fel för tryckvakter noteras. I de flesta fallen byter man helt enkelt ut dem mot nya enheter. Men det finns mindre problem som du kan åtgärda själv utan hjälp av en reparatör.

Om tryckvakten har identifierats som orsak till driftsstörningen kommer teknikern att insistera på att byta enheten. Alla serviceåtgärder för rengöring och byte av kontakter blir dyrare för användaren än att köpa och installera en ny enhet.

Det vanligaste felet kännetecknas av luftläckage från reläet när receivern är påslagen. I detta fall kan startventilen vara boven. Byt bara packningen så är problemet åtgärdat.

Frekvent start av kompressorn tyder på att justerskruvarna har lossnat och förskjutits. Här behöver du kontrollera reläets in- och frånkopplingsgränser och justera dem enligt anvisningarna i föregående avsnitt.

Metoder för att åtgärda fel

En mer komplex uppgift väntar om kompressorn inte fungerar. Det kan finnas flera orsaker. Låt oss titta på en av dem – smältning av tryckvaktens kontakter på grund av erosion från elektriska gnistor.

Bränning av kontaktgruppen beror på elektrisk gnagerosion som uppstår när kontakterna bryts. Det är dock inte alltid möjligt att byta komponenter – vissa modifieringar finns inte längre tillgängliga i handeln.

För att åtgärda denna typ av fel kan du använda en av metoderna: rengör ytan, vilket förlänger livslängden med minst 3 månader, eller reparera genom att byta kontakterna i klämanslutningarna.

Steg-för-steg-instruktioner för det andra alternativet:

1. Töm all luft ur receivern och stäng av ejektorns strömförsörjning. Demontera tryckvakten.
2. Ta bort skyddshöljet och koppla bort ledningarna som går till kontaktgruppen.
3. Använd en skruvmejsel för att ta bort kontaktdonet med kontakter och borra ut de brända linjerna ur det.
4. Du kan byta ut ledningen mot en koppartråd. Välj en med hänsyn till hålets diameter, eftersom den måste sitta tätt i hållaren. Sätt in den i hålet och pressa ihop den på båda sidor.
5. Gör samma sak med de andra brända linjerna.
6. Efter att kontaktgruppen har monterats, monteras den på sin ursprungliga plats och tryckvaktens lock skruvas fast.

Kompressorreläet fungerar under svåra förhållanden och utsätts för slitage och fel.

Även om reparation inte är lönsam, kan de som känner till enheten göra det själva. Men alternativet att byta ut mot en ny apparat är fortfarande fördelaktigt.

Slutsatser och användbar video om ämnet

Detaljerad information om tryckvaktens konstruktion samt en tydlig process för att justera dess parametrar i videon:

Det är också möjligt att själv montera justeringsenheten för kompressorn, mer om detta i videon:

Pneumatiska apparater anses vara säkrare och mer bekväma att använda än elektriska eller bensinmodeller. Det finns ett brett utbud av tillbehör som arbetar med tryckluft: pistoler för rengöring, pumpning av däck eller målning och många andra.

Med reläet blir det möjligt att arbeta automatiskt och bibehålla den erforderliga kompressionsnivån i mottagaren.

Skriv gärna kommentarer i formuläret nedanför artikeln. Dela med dig av dina egna erfarenheter av att använda en kompressor med tryckvakt, ställ frågor, publicera bilder om ämnet. Det är inte omöjligt att dina rekommendationer kommer att vara användbara för webbplatsbesökarna.