Blandningsenhet för golvvärme: regler för installation av fördelarkollektor
Vattenburen golvvärme är lite svårare att reglera än elektriska motsvarigheter. Regleringsfunktionerna utförs av två viktiga enheter – blandningsenheten för golvvärme och kollektorn, som levererar vatten jämnt till alla systemets slingor.
Genom att använda dem kan man uppnå optimal temperatur på värmemediet samt dess mängd, dvs. göra uppvärmningsutrustningens drift så effektiv som möjligt. Men hur installerar man denna viktiga enhet korrekt? Det är vad vi kommer att prata om i vår artikel.
Låt oss i detalj titta på installationens egenskaper för vattenburen golvvärme i ett flerfamiljshus, och samtidigt gå igenom anordningen och de grundläggande funktionerna som åligger blandningsenheten.
Vi har kompletterat artikelns material med färgglada foton och tematiska videor om montering av kollektorn och finesserna vid installation av blandningsenheten för vattenburen golvvärme.
Artikelns innehåll:
Funktioner och anordning av blandningsenhet
Denna enhet kallas även för inblandningsmodul, vilket helt motsvarar dess syfte. Denna apparat är avsedd att blanda vatten som kommer från värmepannan med samma vatten men från returslingan, för att få ett värmemedium med acceptabel temperatur.
Pannan värmer vanligtvis vattnet ganska mycket, upp till 80-90 grader. För golvvärmesystem är sådan temperatur för hög, därför måste värmemediet spädas ut, och enklast gör man det med hjälp av returflödet som redan har svalnat.
Sådana enheter installeras i värmesystem med två eller fler arbetsslingor, både när golvvärme är en extra uppvärmningsmetod tillsammans med element, och när huset endast värms upp med golvvärme.

Huvudkomponenterna i blandningsenheten – är tvåvägsventiler med termostater, en tre- eller fyrvägsventil och cirkulationspump.
Om pannan redan är utrustad med en sådan pump, måste man för golvvärmen köpa ytterligare en enhet, den kommer att arbeta separat. Till elementen levereras värmemediet vanligtvis med en temperatur på 70-90 grader, men för golvvärme måste det kylas ner till 35-40 grader.
Så här fungerar processen för inblandning av avkylt returvatten i ett system med trevägskran:
- Varmvatten tillförs från pannan.
- Värmevattnet passerar en trevägsventil och når kretsen som leder till golvvärmefördelaren.
- Temperatursensorn mäter vätskans temperatur.
- Vid temperaturer över normala värden aktiveras trevägsventilen.
- Den öppnas och blandningen av värmevattnet med det avkylda returflödet påbörjas.
- När värmevattnets temperatur sjunker till den inställda nivån stängs ventilen.
Tvåvägsventilen stänger av tillförseln av nytt värmevatten till kretsen tills det cirkulerande vattnet har svalnat till önskad temperatur.
Fyrvägsventiler för golvvärme delas in i två typer: X-formade, som fungerar enligt principen för tvåvägskranar, och roterande, som möjliggör blandning av varmt värmevatten med returvatten i mycket exakta proportioner.
Förutom pump och ventil behövs en temperatursensor samt en termostat som stänger av pumpen om vattentemperaturen blir för hög.
Ofta säljs blandningsenheten tillsammans med fördelaren, men om den inte ingår måste du köpa och korrekt installera de nödvändiga komponenterna.
Man bör följa denna ordning: först installeras en trevägsventil, sedan – cirkulationspumpen, därefter ansluts kollektorn. Med detta schema kommer pumpen att tillföra värmebäraren genom ventilen. Om pumpen placeras före ventilen kommer den sen helt enkelt inte att fungera eftersom flödet helt enkelt kommer att riktas fel.
På röret som den avkylda värmebäraren kommer in, måste en backventil installeras så att kallt vatten inte strömmar tillbaka in i systemet.
En annan användbar komponent som säkerställer normal drift av blandningsenheten i system med tvåvägskran – bypass. Om alla öppningar på kollektorn är stängda, kommer värmebäraren att gå in i systemet via bypass och cirkulera i en sluten slinga tills den svalnar.
I värmesystem med tvåvägsavstängnings- och reglerventiler är bypass obligatorisk. I system med tre- och fyrvägskranar kan man klara sig utan den. Dock i kombination med en trevägskran gör bypass det möjligt att reglera både kvantitativa och kvalitativa egenskaper hos värmebäraren.
Förutom bypass måste en balanseringsventil ingå i kretsen med tvåvägsventil, med vilken volymen av värmebärare som strömmar genom bypass regleras. Denna enhet behövs för att kontrollera portionerna av kyld vatten som blandas med den varma värmebäraren.

En uppsättning enheter som kallas blandningsenhet kan köpas i en butik som ett färdigt kit. Men enligt erfarna hantverkare är det mer pålitligt och billigare att köpa separata komponenter. System med tvåvägskranar och termostater passar för kompakta kretsar med små pannor.
När man väljer en tre- eller fyrvägsventil bör man ta hänsyn till dess kapacitet och storleken på ytan som systemet betjänar.
För små ytor räcker en enhet som släpper igenom cirka 2 kubikmeter värmebärare per timme. Men om det handlar om en yta över 50 kvm är det bättre att ta en blandningskran med en kapacitet på 4 kubikmeter per timme.
På toppen finns en justerbar kåpa, med vilken man kan ställa in värmebärarens temperatur. Justering är inte alltid nödvändig eftersom tillverkaren vanligtvis ställer in detta värde på en acceptabel nivå.
Högpresterande modeller av trevägsventiler finns inte bara med kåpor utan även med servomotorer. Men vid anslutning av blandningsenheten måste man ta hänsyn till särdragen hos radiatorsystemet.

Bypass är en nödvändig komponent vid installation av blandningsenheten. Experter rekommenderar att man installerar en avlastningsventil på den. Detta behövs för att vid för högt tryck i systemet ska en del av värmeöverföringsmedlet omledas till returen.
En viktig förutsättning för ett enrörssystem – bypass måste vara öppen så att en konstant ström av värmeöverföringsmedium kommer till kretsen. Men vid anslutning till tvårörssystem ska bypass stängas.
Om vattengolvet är den primära värmekällan kan man vid behov helt utesluta installationen av blandningsenheten.

I sådana fall fungerar termoreläet som temperaturregulator för vattnet som kommer till kretsen. I detta fall kommer värmeöverföringsmediet, uppvärmt till 70-90 grader, omedelbart att nå golvvärmesystemet.
Så snart detta varma flöde når kollektorns retur, registrerar termoreläet som är installerat där den förhöjda temperaturen och stoppar cirkulationen av värmeöverföringsmediet. När vattnet har svalnat till den inställda temperaturen, till exempel 40 grader, aktiveras termoreläet och cirkulationen återupptas.
Detta alternativ har en betydande nackdel – långt ifrån alla golvbeläggningar tål lätt uppvärmning till 80 grader. Varken för parkett eller linoleum kan en sådan uppvärmningsmetod användas, men för keramiska plattor är det en helt acceptabel lösning.
Ytterligare ett fall där blandningsenheten inte är nödvändig är när värmeöverföringsmediet värms med en värmepump, eftersom vattentemperaturen knappast kommer att överstiga 40 grader. Förresten, värmepump kan man tillverka själv och spara avsevärt på inköp av dyr utrustning.
Syftet med att använda en kollektor
Kollektorn – en anordning med vilken flödet av värmeöverföringsmedium fördelas till de enskilda kretsarna i vattengolvet och sedan återförs för uppvärmning. Kollektorenheten ser ut som två rör med hål, till vilka systemets kretsar ansluts.
Närvaron av en fördelarkollektor i golvvärmens schema ger möjlighet att styra volymen av värmeöverföringsmedieflödet. En av kollektorns rör – tillförselröret, till vilket varmt vatten kommer och till vilket ingångarna på vattengolvets kretsar ansluts.
Retur från kretsarna ansluts till kollektorns returrör. Hålen till vilka sådan anslutning görs är vanligtvis utrustade med gängade, rörkopplings- eller andra förbindningar.

Här installeras olika enheter som gör det möjligt att reglera värmebärarens flödesparametrar. Den enklaste varianten av en industriellt tillverkad fördelarkollektor – är ett rör med en koppling som kallas eurokonus. Det är en ganska bekväm och pålitlig enhet, men den tillåter inte att vattenflödet styrs.
För att effektivt använda en sådan anordning måste man ytterligare köpa och installera en rad komponenter.
Fördelarkollektorn från Nordkorea är något mer komplicerad. Förutom anslutningarna på utloppen är här installerade ventilationskranar, inga automatiska flödesregleringsanordningar finns. Det är ett utmärkt och billigt alternativ för ett vattengolv på en liten yta med två-tre slingor av samma längd.
Ett sådant system kräver ingen komplicerad styrning. Men på större ytor måste fördelarkollektorn av denna typ kompletteras med automatik.
Dessutom överensstämmer axelavståndet mellan matnings- och retursektionen hos kinesiska enheter inte med de standarder som antagits i Europa, vilket kan orsaka problem vid anslutning till europeiskt tillverkade apparater.
Kulventiler i sådana enheter är känsliga för vatten av låg kvalitet, med tiden börjar de läcka. För att åtgärda problemet räcker det att byta tätningsringar, men man måste räkna med att behovet av sådan reparation kommer att uppstå periodiskt.
Om systemet för vattengolvet ska automatiseras, är det vettigt att åtminstone köpa en fördelarkollektor med reglerventiler.
På sådana ventiler kan man installera ställdon kopplade till termostater i rummen. Detta ger automatisk styrning av värmebärarens flöde i enlighet med lufttemperaturen i det specifika rummet.

Det är svårast att styra ett golvvärmesystem där de enskilda slingorna avsevärt skiljer sig i längd, men i komplexa system är det vanligtvis så. I en sådan situation blir det optimala valet en fördelarkollektor med flödesmätare på matningen och på returen – uttag avsedda för montering av ställdon.
Med hjälp av flödesmätare kan man justera värmebärarens flödesintensitet, och ställdon i kombination med termostater gör det möjligt att ställa in lämplig temperatur på varje slinga.
Om det inte finns något behov av automatisk reglering kan du köpa en framledningsfördelare med flödesmätare och en returfördelare med vanliga ventilkranar.
Det händer att man inte kan välja en fördelare med rätt antal anslutningar som överensstämmer med projektet. Då kan du ta en enhet “med marginal”. De extra hålen stängs helt enkelt med pluggar.
En sådan lösning kan vara användbar om du senare behöver lägga till ytterligare ett par slingor till golvvärmesystemet.
Egenskaper vid installation av vattenburen golvvärme i flerfamiljshus
Det anses att installation av vattengolvvärme i höghus är omöjligt, men så är det inte riktigt. I praktiken kan ett sådant projekt genomföras, men det kräver samråd med leverantören av centralvärme. De kan endast installeras på bottenvåningarna i byggnaderna.
Hur gör man en vattenburen golvvärme i ett flerfamiljshus?
Här används två alternativ: fullständigt byte av radiatorsystemet mot vattengolvvärme eller installation av ett extra värmesystem vid sidan av radiatorerna.

I det första fallet måste du noggrant beräkna flödet av värmebärare i det nya systemet, eftersom det måste motsvara de tidigare volymerna. Det är inte nödvändigt att renovera hela uppvärmningen i lägenheten – du kan begränsa dig till bara ett rum.
Om vattengolvvärmen fungerar som ett extra värmesystem behöver du värmemätare. Dessutom måste du kontrollera om det centrala värmesystemet kan täcka den ökade effekten och värmebärarflödet.
Om det i ett höghus finns ett radiatorsystem med övre fördelning, är det bäst att ansluta vattengolvvärmen på den plats där returledningen från den gemensamma stammaren ansluter till huvudledningen som går till pannrummet. Före vattengolvvärmen installeras alltid filter.
Detta är nödvändigt med tanke på den låga kvaliteten på värmebäraren i inhemska centralvärmesystem, annars kommer golvvärmekretsen att bli igensatt mycket snart.
Filtren bör rengöras regelbundet. De är mer än aktuella vid direkt anslutning till centralvärmesystemet, men användningen av en värmeväxlare hjälper till att göra problemet med igensättning mindre allvarligt och vattengolvvärmens drift mer stabil.
Men då måste du installera en expansionstank, en värmeväxlare, en säkerhetsgrupp och ett filter.
Finesser vid installation av kollektor
Vid installation av fördelaren för vattengolvvärme måste tillförseldelen av enheten placeras ovanför returdelen. Du kan göra tvärtom, men en sådan omplacering har ingen stor mening.
Kollektorn kommer att fungera, men vid övre returledningen kommer en del av värmen från framledningen att överföras till returflödet, dvs. värmeenergi går helt enkelt förlorad.

Viktigt – installation av flödesmätare. De ska monteras på framledningen, på returledningen är dessa komponenter meningslösa.
Förutom fördelare, flödesmätare och servomotorer med temperatursensorer behövs en avtappningsventil, samt en Maievskijventil med adapter, anslutningar för golvvärmerör, en avstängningsventil och liknande.

För installation av alla dessa enheter används ett fördelarskåp. Det är en metallåda med dörrar, invändigt finns justerbara styrningar. En sådan anordning underlättar monteringen avsevärt, men är inte billig.
Därför, om det finns en nisch med lämpliga mått i närheten av installationsplatsen, kan man använda den.
Om fördelaren monteras utan specialskåp måste den hängas upp på konsoler. När det gäller placeringen gäller regeln: ju högre desto bättre, dvs. fördelaren bör monteras i systemets högsta punkt.

Detta beror på behovet att avlägsna luft som kommit in i systemet, varför en Maievskijventil installeras på fördelarens högsta punkt. Dessutom är det bäst att placera fördelaren på lika avstånd från alla rum, dvs. nära systemets centrum, så att längden på de enskilda slingorna varierar minimalt.
Till en fördelare kan man vanligtvis bara ansluta nio separata golvvärmeslingor. Om värmesystemet är alltför komplicerat och fler än nio slingor behövs, krävs två eller fler fördelare.
I ett flervåningshus är det inte alltid möjligt att placera fördelaren högst upp. Då kan man placera den lägre, till och med i källaren. Men problemet med att avlägsna överflödig luft från systemet måste lösas på annat sätt.
En Mayevsky-ventil på själva kollektorn är värdelös. En anordning för luftavledning tillsammans med en avstängningsventil som monteras före den måste installeras på returen för varje krets.
Monteringen utförs på sträckan mellan röret och kollektorn. Du ska säkerställa fri åtkomst till Mayevsky-ventilen.
Om kollektorn är installerad för lågt behöver du i stället för en Mayevsky-ventil installera lika många luftavluftare som antalet kretsar. Dessutom lika många avstängningsventiler.
Montering av kollektorn görs enligt följande schema:
- Installation av kollektorskåp eller förberedelse av en speciell nisch.
- Montering av kollektorn, installation av extra moduler: servomotorer, flödesmätare, etc.
- Anslutning av kollektorns framledning till röret från pannan.
- Installation av avstängningsventil på kollektorns retur.
- Installation av kollektorn i skåp/nisch.
- Anslutning av rör till framlednings- och returdelen.
- Montering av blandningsenheten.
- Kvalitetskontroll av monteringen, åtgärda brister.
Vanligtvis påbörjar du installationen av kollektorn redan innan rörläggningen och gjutningen av avjämningsmassan, så du måste ta hänsyn till att golvnivån kommer att höjas märkbart efter att arbetet är klart. Kollektorskåpet tar redan hänsyn till detta.
Men när monteringen utförs med konsoler ska du placera enheten ungefär en meter över undergolvet.

Du bör inte hänga kollektorn för lågt, en sådan position kan försvåra anslutningsprocessen. Anslutningen till polypropenrören från pannan görs med en koppling som har en mutter för kollektorns gänga och en muff för polypropenrören.
Luftavluftaren måste installeras i kollektorns högsta punkt, och dess huvud kommer att peka uppåt. Men huvuden på element som flödesmätare och servomotorer kommer vid korrekt installation att peka nedåt.
Vanligtvis är gängan på kollektorn 3/4 tum, medan Mayevsky-ventiler har 1/2 tums gänga, så du måste använda en övergångsnippel. Övergångsnipels material måste motsvara kollektorns material.
På kollektorns returanslutning finns två gängor, en för anslutning till värmepannan och den andra – för installation av en avstängningsventil.
Alla gängade anslutningar kräver tätning, som kan utföras med en tätningsring eller, om en sådan ring saknas, med lindning av hampa, lingarn, PTFE-tejp, etc.

Vid anslutning av metall-plaströr till kollektorkontakten måste rörets ände uppruvlas och rengöras. Detta förhindrar att tätningarna skadas av misstag.
Därefter ska en mutter sättas på röret, sedan – en pressbricka, försiktigt ansluta röret till kontakten, dra åt muttern för hand och sedan försiktigt dra åt med en rörtång.
Före eller efter kollektorn ska en blandningsenhet installeras. Om installation av denna enhet av någon anledning inte är planerad, monteras en bypass med avstängningsventil istället.
Blandningsenheten fästs vanligtvis med muttrar. Sådana delar kräver obligatorisk användning av gummitätningar.
Tillverkning av hemmagjord kollektor
För att göra en kollektor av polypropenrör rekommenderas att använda konstruktioner med diameter 32 mm eller 25 mm, motsvarande T-rör och avstängningsventiler.
Antalet anslutna golvvärmeslingor avgör hur många T-rör och ventiler som behövs för kollektorn. Du måste också köpa en cirkulationspump och en ventil för blandningsenheten.

För lödning av rör behövs en speciell lödkolv, samt åtminstone minimal erfarenhet av sådan utrustning. Av T-rör och rör formas kollektorns inlopps- och utloppssektion. Rörens längder måste vara mycket korta så att T-rören separeras med ett mycket litet mellanrum.
Därefter lödas avstängningskranar samt kopplingar för anslutning till pumpen osv. En sådan enkel anordning blir inte dyr om du inte installerar flödesmätare och andra styrelement.
Men en mer avancerad kollektor av plast är lättare att köpa än att tillverka, och priset på en sådan enhet är lågt.
Slutsatser och användbar video om ämnet
Intressant material om montering och installation av blandningsenhet:
Videon visar monteringsprocessen för kollektorsatsen:
I den här videon visas hur man själv tillverkar en billig kollektor:
Fördelar- och blandningsenheter är mycket viktiga delar för vattenburen golvvärme. Du kan klara dig utan dem endast om systemet bara har en eller två slingor och täcker en liten yta.
Men om du bestämmer dig för att skapa en högkvalitativ vattenburen golvvärme, då måste alla dessa enheter monteras och installeras korrekt så att systemet fungerar med maximal effektivitet och minimala kostnader.
Har du installerat vattenburen golvvärme i flera år och känner till alla nyanser i praktiken? Dela dina erfarenheter i kommentarerna till artikeln – denna information kommer att vara oerhört användbar för nybörjare.
Eller har du kanske upptäckt ett fel eller en avvikelse från teoretiska normer i artikeln? Skriv gärna till oss om det i kommentarsfältet.

Användbar artikel. Och ändå tycker jag att den behöver kompletteras med ämnet om anslutning av lufttemperatursensorer – då blir systemet ännu mer ekonomiskt.
Jag har en fråga: kan man ansluta elementet från varmvattentillförselkretsen till golvvärmen och även ansluta utloppsröret från elementet i en slinga till elementet och tillbaka? Som ett resultat av en sådan anslutning värmer elementet inte… rören till elementet kommer från den första kretsen. Hjälp mig, snälla, med råd om vad jag ska göra för att elementet ska börja värma rummet?
Här finns svaret redan i själva frågan: eftersom elementet inte värmer efter en sådan anslutning, måste det göras om. Det är också möjligt att problemet ligger i luft i systemet, därför värmer elementet inte.
För att undvika detta måste du installera en luftavledare, och i så fall behövs även följande komponenter:
– grovfilter;
– regleringsventil;
– cirkulationspump.
Jag bifogar ett schema för anslutning av golvvärme direkt till centralvärme. Och en fråga till: använder du för närvarande en cirkulationspump?
Ja, det finns fortfarande goda människor i vårt land som delar med sig av sina erfarenheter till landsmän. Men vad ska ärliga och engagerade för fosterlandet göra när staten vänt ryggen till folket?
På golvvärmens värmeenhet installerades tryckpumpen med snäckan nedåt. Är det rätt eller fel?