Ventilationsnormer för privata hus: krav på anordning och exempel på beräkningar

Arbetskomplexet för uppförande av ett bostadshus omfattar obligatoriskt installation av ett ventilationssystem. Det utför ett antal viktiga funktioner. Genom konstant tillförsel av ren utomhusluft till husets rum och avlägsnande av förorenad luft förblir det egna huset torrt och luften frisk och hälsosam.

Systemet fungerar korrekt endast om ventilationsnormerna för privata hus följs och exakta beräkningar utförs. De görs under utvecklingen av projektet i delen 'Ventilation'. Beräkningsvärdena hjälper till att välja komponenter i systemet som säkerställer normativ luftväxling.

Vi berättar om specifikationerna för organisation av ventilation. Vi tipsar om vilka byggnormer och regler som utvecklats och godkänts av statliga myndigheter som ligger till grund för design och beräkningar. Hos oss hittar du exempel som du kan använda för att beräkna systemet själv.

Regelverk för låghussektorn SP 55.13330.2016

Detta är en av de viktigaste regelverken som används för projektering av bostadshus med en lägenhet. De ventilationsnormer för privata hus som samlats där gäller projektering av fristående bostadshus med en höjd begränsad till tre våningar.

I byggnadens inre utrymme skapas ett bekvämt mikroklimat med hjälp av ventilationsutrustning. Dess egenskaper anges i GOST 30494-2011.

Ett enskilt hus värms i de flesta fall upp med en autonom värmepanna. Den installeras i rum med god ventilation på första eller källarvåningen. Det är möjligt att placera den i stugans källare. Med en effekt på värmegeneratorn upp till 35 kW kan den installeras i köket.

Projektering av alla byggnader, oavsett area, antal våningar eller användning, innehåller alltid avsnittet “Ventilation” med utveckling av schema, beräkningar och rekommendationer för utförande.

Om värmepannan drivs med gas eller flytande bränsle vidtas åtgärder för värmeisolering av utrustning och rörledningar enligt kraven i SP 61.13330.2012.

Samlingen föreslår tre principer för ventilationssystem:

1. Avluften avlägsnas från rummen med naturligt drag genom ventilationskanaler. Tillförsel av frisk luft sker genom vädring av rummen.
2. Till- och frånluft med mekanisk metod.
3. Luftintag naturligt och samma avluftning genom ventilationskanaler samt ofullständig användning av mekanisk kraft.

I småhus anordnas luftavlopp oftast från kök och badrum. I andra rum organiseras det efter behov och nödvändighet.

Luftflödet från kök, badrum och toaletter med starka och inte alltid angenäma lukter avlägsnas omedelbart ut. Det får inte komma in i andra rum.

För naturlig ventilation förses fönster med vädringsluckor, ventiler och överluft.

En viktig fördel med till- och frånluftssystemet – stabil drift som inte påverkas av temperatur och luftdensitet inomhus och utomhus

Verkningsgraden för ventilationsutrustning beräknas med hänsyn till ett luftbyte per timme i rum med permanent närvaro av människor.

Minimal volym avluft i driftläge:

• från kök – 60 m³/tim;
• från badrum – 25 m³/tim.

Luftomsättningen för andra rum, samt för alla ventilerade utrymmen med ventilation, men när den är avstängd, antas vara 0,2 av totala rymdvolymen.

Luftkanaler som lagts öppet fästs i byggnadskonstruktioner med hjälp av konsoler. För att minska ljudvibrationer förses hållarna med ljuddämpande packningar av elastomer.

Cylindriska eller rektangulära luftkanaler fästs i byggnadskonstruktioner med olika anordningar: upphängningar, klamrar, öglor, konsoler. Alla fästmetoder måste säkerställa stabilitet för ventilationsledningar och förhindra nedböjning av ventilationsrör eller -lådor.

Temperaturen på luftkanalernas ytor begränsas till 40^° C.

Utomhusapparater skyddas mot låga minusgrader. Till alla konstruktionsdelar av ventilationssystemet tillhandahålls fri passage för förebyggande inspektion eller reparation.

Förutom det finns det samlingar av normer som NP AVOK 5.2-2012. Det är riktlinjer för reglering av luftväxlingen i bostadshus. De har utarbetats av experter från den ideella organisationen AVOK i utvecklingen av de ovan nämnda regleringsakterna.

Allmänna sanitära krav i GOST 30494-2011

Samling av statligt godkända standarder för att skapa en bekväm boendemiljö i bostadsobjekt.

Indikatorer för luft i bostadslägenheter:

• temperatur;
• hastighet;
• luftfuktighetsandel;
• total temperatur.

Beroende på de angivna kraven används tillåtna eller optimala värden i beräkningarna. Deras fullständiga sammansättning finns i Tabell nr 1 i ovanstående standard. En förkortad version ges som exempel nedan.

För ett vardagsrum är följande tillåtna:

• temperatur – 18^°-24^°;
• luftfuktighetsprocent – 60 %;
• lufthastighet – 0,2 m/s.

För kök:

• temperatur – 18-26 grader;
• relativ luftfuktighet – inte reglerad;
• luftblandningens hastighet – 0,2 m/s.

För badrum, toalett:

• temperatur – 18-26 grader;
• relativ luftfuktighet – inte reglerad;
• luftrörelsehastighet – 0,2 m/s.

Under den varma årstiden regleras inte mikroklimatindikatorerna.

Bedömning av temperaturmiljön inom rum görs utifrån vanlig lufttemperatur t^° och resulterande temperatur. Den senare är en sammanfattande indikator på luftens t^° och rummets strålningstemperatur t^°. Den kan beräknas med formeln i bilaga A, genom att mäta uppvärmningen av alla ytor i rummet. En enklare metod är att mäta med en kultermometer.

För korrekt mätning av temperaturdata och provtagning för att bestämma luftmassans organoleptiska indikatorer bör man ta hänsyn till flödesriktningen för tillufts- och frånluftsdelen av systemet.

Luftförorening inom bostaden bestäms av halten koldioxid – en produkt som människor andas ut under andning. Skadliga emissioner från möbler, linoleum likställs med en ekvivalent mängd CO₂.

Baserat på halten av detta ämne klassificeras inomhusluften och dess kvalitet:

• Klass 1 – hög – koldioxidhalt 400 eller lägre cm³ per 1 m³;
• Klass 2 – medel – koldioxidhalt 400–600 cm³ per 1 m³;
• Klass 3 – tillåten – CO₂-halt upp till 1000 cm³/m³;
• Klass 2 – låg – koldioxidhalt 1000 eller högre cm³ per 1 m³.

Den erforderliga mängden utomhusluft för ventilationssystemet bestäms genom beräkning med formeln:

L = k×L_s, där

k – luftfördelningseffektivitetskoefficient, anges i tabell 6 i GOST;

L_s – beräknad, minsta mängd utomhusluft.

För system utan mekanisk frånluft är k = 1.

En detaljerad genomgång av beräkningar för att säkerställa ventilation i rum ges i följande artikel, som är värd att läsa både för byggbeställare och ägare av problembostäder.

Vägledning för konstruktörer SP 60.13330.2016

Denna regelsamling är det grundläggande dokumentet för projektörer av ventilationssystem i privata hem. Detta dokument fastställer regler för utformning av ventilationssystem för alla typer av byggnader. Här utgår man också från statliga standarder för inomhusklimat i bostäder.

Sanitära och epidemiologiska indikatorer för bostadshus tillämpas enligt SanPin 2.1.2.2645.

Grundläggande postulat i normsamlingen

Reglerna föreskriver att material för luftkanaler och andra delar av ventilationskonstruktioner endast får köpas om de har certifikat som bekräftar att de uppfyller sanitära och hygieniska krav.

För att undvika kondensbildning värmeisoleras luftkanaler enligt standarderna i SP 61.13330. För skydd mot aggressiva komponenter i luftmiljön både inomhus och utomhus använder man korrosionsbeständiga material eller belägger kanalytorna med speciella medel.

Värmeisolering av rörledningar används för att förhindra kondensbildning och skydda mot aggressiv påverkan av kemiska ämnen som finns i kondensatet.

Installations- och injusteringsarbeten utförs enligt SP 73.13330.

Mekanisk ventilation används:

• om naturlig luftväxling är otillräcklig;
• om ytan inte är försedd med anordningar för lufttillförsel.

Mekanisk ventilation aktiveras när den naturliga cirkulationen av luftmassan är otillräcklig under vissa tidsperioder.

Ett ventilationssystem baserat på naturlig luftomsättning beräknas utifrån skillnaden i densitet mellan utomhusluft vid temperaturen 5^° C och inomhusluftens densitet vid normtemperaturen under den kalla årstiden.

Om luften vid ovan nämnda temperaturer inte förnyas fullständigt, installeras till- och frånluftssystem med mekanisk drivning.

Inloppsventilationsanordningar

De bör inte placeras på ett avstånd mindre än 8 m från sopuppsamlingsplatser, parkeringar med fler än tre bilar, vägar och andra källor till skadliga utsläpp och obehagliga lukter.

Intagsöppningar för tilluftsdelen av luftväxlingssystemet placeras i sockel- eller grundzonen av huset.

I byggnadens övre zon placeras intagskonstruktionerna på den vindutsatta sidan. Under varma dagar skyddas de mot direkt solljus och överhettning.

Den nedre gränsen för ventilationsintagsfacket ligger på en nivå som inte är mer än 1 m från snöytan, men inte lägre än 2 meter från den genomsnittliga marknivån.

Beräkning av lufttillförsel

Beräkning utförs enligt bilaga Zje i gällande regelverk. Från beräkningsresultaten tas det större värdet, vilket garanterar att sanitärnormer och säkerhet i fråga om brand och explosion uppfylls. Tilluftsflödet till rummet får inte vara mindre än minimiförbrukningen beräknad enligt bilagorna Zje och I.

Beräkning av luftkostnaderna görs separat för sommar- och vinterperiod samt mellanårstid enligt formlerna Zje1–Zje7, och det största erhållna värdet väljs:

• efter överskott av värme;
• efter vikt av skadliga och farliga ämnen;
• efter överskott av fukt;
• efter luftomsättningens frekvens;
• efter förbrukning per person.

Minimiförbrukning av utomhusluft i kubikmeter per timme per person anges i tabell I1 i bilaga I.

Regler för organisering av luftväxling

I bostadsrum tillförs luft genom speciella don i den övre delen av huset. Insugningskammare för frånluft placeras under taket i rummet, inte lägre än 2 m från golvet till underkanten av öppningen för att avlägsna överskottsvärme, överflödig fukt och gaser.

Utrustning och dess placering

Fläktar väljs efter två parametrar: motståndet i ventilationsnätet vid given hastighet på luftblandningen i den och enligt beräknad luftförbrukning. Samtidigt beaktas luftintag och luftförlust genom otäta anslutningar av detaljer i fabrikstillverkade apparater och luftkanaler enligt krav i punkt 7.11.8.

Luftflödet tvingas att röra sig av fläkten. I från- och tilluftsöppningar installeras axialmodeller som ger lokal ventilation.

Transitsträckor för luftkanaler projekteras enligt GOST REN 13779 med täthetsklass B, i andra fall med klass A.

Luftinträngning och läckage genom brandspjäll och ventilationskanaler antas enligt SP 5.13130.2009, för att uppfylla kraven i den federala lagen nr 123-FZ av den 22 juli 2008 'TR om brandskyddskrav'.

Reningsfilter väljs med hänsyn till livslängd, mängd uppsamlat damm, luftreningsgrad. Utomhusluftsdon måste ha anordningar för reglering av luftflödets riktning och dess flöde.

I rum med gasinstallationer monteras galler och spjäll med luftflödesregulatorer på fläktarna. Deras konstruktion garanterar ofullständig stängning.

I luftkanaler installeras axial- och centrifugalfläktar. De driver luftflödet genom systemet. Valet av modell bestäms av mängden tillförd luft och rummets driftsförhållanden.

Utrymmen för placering av ventilationsutrustning, inklusive på tekniska våningar och vindar i bostadshus, väljs i enlighet med villkoren i SP 54.13330 «Flerbostadshus». Utrymmets kategori avseende explosions– och brandfara bestäms enligt federal lag nr 123-FZ.

Form och material för luftkanaler

I låga bostadshus är sammankoppling av luftkanaler för allmänventilation via en varm vind ineffektiv. För att förhindra rökutveckling installeras brandspjäll och luftspjäll på kanalerna.

Ventilationskanaler med begränsad brandmotstånd görs av obrännbara material. Brandbeständiga material används även för genomgående delar av ventilationssystem och luftkanaler i rum för utrustning i källare och på vindar.

Material med brännbarhetsklass högre än G1 tillåts:

• för luftkanaler i rum, förutom de ovan nämnda;
• för flexibla insatser i genomgående sektioner.

Ventilationskanaler och rör tillverkas av enhetliga standarddelar. Asbestcement får inte användas i tilluftssystem. Luftkanaler ska ha beläggningar som är resistenta mot aggressiv miljö.

För montering av kanalventilationssystem tillverkas rör och formstycken av galvaniserat stål och plast.

Tjockleken på stålplåt för tillverkning av luftkanaler väljs enligt bilaga K i den aktuella normativa samlingen.

Vid tillåten temperatur högst 80 grader och rund tvärsnittsdiameter:

• upp till 200 mm inklusive – plåttjocklek 0,5 mm;
• från 250 till 450 mm – 0,6 mm;
• från 500 till 800 mm – 0,7 mm;
• från 900 till 1250 mm – 1,0 mm.

För luftkanaler med rektangulärt tvärsnitt:

• upp till 250 mm – 0,5 m;
• från 300 mm till 1000 mm – 0,7 mm;
• från 1250 till 2000 mm – 0,9 mm.

Vid fastställd brandmotståndsklass på minst 0,8 mm. Det är inte tillåtet att dra genomgående luftledningar från rum av annan användning genom kök och vardagsrum.

Gasledningar, kablar, ledningar och avloppsrör får dras på ett avstånd av mer än 100 mm från väggarna på monterade luftkanaler. I frånluftsschakt är det inte tillåtet att placera hushållsavloppsrör.

Kanaler och rör för allmän frånluftsventilation monteras med en lutning på 0,005 i luftrörelsens riktning. För att avlägsna bildat kondensvatten anordnas dräneringsanordningar.

Specifikationer för energibesparing och automatisering

För privatbostäder spelar energibesparing en betydande roll.

Den totala energibesparingen vid projektering av ventilationssystem uppnås genom:

• val av avancerad utrustning;
• lösning av energieffektiva uppgifter;
• användning av mekaniska system;
• återanvändning av värme från frånluften;
• individuell anpassning av reglering av luftväxlingen.

Elinstallationer väljs med hänsyn till normerna i PUE (7:e upplagan) «Regler för elinstallationer». Om det finns ett brandsläcknings- och brandlarmsystem i villan konstrueras en automatisk blockering av elförsörjningen till ventilationssystem enligt SP 7.13130.

Vid brand ska ventilationssystemen stängas av centralt eller individuellt, och rökavskiljning aktiveras. Fjärrstyrning av brandventilationsspjäll, fönster och överliggare ska vara automatiserad.

Luftväxling i flervåningshus enligt SP 54.13330.2016

Vid projektering av ventilation i småhus är principerna i denna regel samling användbara, som är avsedda för byggande av flerbostadshus upp till 75 meter höga. Byggandet utförs enligt arbetsritningar som baseras på projekteringen.

Ett bostadshus kan ha inbyggda, inbyggt-påbyggda, påbyggda utrymmen för allmänt ändamål och användning: simbassänger, gym, garage, parkeringsplatser under förutsättning att lämpliga säkerhetsregler följs. Placering av industrianläggningar i bostadshus är inte tillåten.

Regler för projektering av MKD har utvecklats baserat på sanitetskraven i SanPiN 2.1.2.2645, GOST 30494 med hänsyn till klimatzoner enligt SP 131.13330.

Bullerskydd regleras av villkoren i SP 51.13330. Projekteringen av ett bostadshus inkluderar en bruksanvisning, även för ventilationssystemet.

Ett småhus projekteras för en familjs boende. Rummens sammansättning och antal bestäms enligt beställarens önskemål. Huvudrum: gemensamt vardagsrum, sovrum, kök, hygienrum. Placering av bostadsrum i källarvåningar är inte tillåten.

Om det i ett hus med standardplanlösning installeras från- och tilluft ventilation, används i systemet en tilluftsaggregat och en frånluftsfläkt

Vid projektering av bastu ska ventilationskanaler utrustas med brandspjäll. Ventilationsöppningar och rörgenomföringar i byggnadens grund- och sockelkonstruktion förses med skyddsanordningar mot gnagare.

Luftomsättning:

• sovrum, vardagsrum när totala boytan för en person är mindre än 20 kvm – 3 kubikmeter/timme per 1 kvm boyta;
• mer än 20 kvm – 30 kubikmeter/timme per person;
• kök med elektrisk spis – 60 kubikmeter/timme;
• rum med gasutrustning – 100 kubikmeter/timme;
• rum med värmepanna upp till 50 kW med öppen och sluten eldstad – timförbrukning lika med rummets volym.
• badrum, toalett – 25 kubikmeter/timme.

I ytterväggar i källare, tekniskt utrymme under bottenplan, kallvind, som saknar frånluft, görs ventilationsöppningar jämnt fördelade runt husets omkrets. Arean för varje öppning minst 0,05 kvm.

Krav på luftväxling enligt MGSN 3.01- 01

De specificerar de allryska standarderna för uppförande av bostadshus och upprepar dem delvis.

Enligt luftväxlingsfrekvensen ökar normen för utsug från kök med gasutrustning beroende på antalet gasbrännare:

• 2 st. – minst 60 m³/h;
• 3 st. – minst 75 m³/h;
• 4 st. – minst 90 m³/h.

Gym i driftläge – 80 m³/h, i viloläge – 16 m³/h;

För inbyggda objekt görs ett autonomt ventilationssystem. Vid förekomst av varmt vindsutrymme föreskrivs en frånluftsskaft med en höjd på minst 4,5 meter från ytan av plattorna som täcker översta våningen.

Hygieniska motiveringar i SanPiN 2.1.2.2645

Samlingen dikterar hygieniska krav på husets ventilationsanordning, inomhusklimat, luftkvalitet. Enligt dess normer är det inte tillåtet att förorenad blandning från kök och sanitära utrymmen släpps ut i den gemensamma ventilationskanalen med bostadsrum.

Frånluftsskaften höjer sig över taknocken eller platta taket till en höjd av minst 1 meter.

Höjden på ventilationsrör som reser sig över taket bestäms av avståndet mellan dem och nockkanten. Om det är mindre än 1,5 m, måste kanalen dras ut minst 0,5 m över nocken.

De tillåtna normerna för temperatur, relativ luftfuktighet, lufthastighet i husets rum under kalla och varma årstider listas.

Exempel på beräkning av naturlig ventilation i hus

Gällande bestämmelser föreslår tre beräkningsmetoder:

• enligt luftväxlingsfrekvens;
• enligt sanitets- och hygienegenskaper;
• enligt rummens totala area.

Grunden för beräkningarna är två parametrar: luftflöde i m³/h och timluftväxlingsfrekvens. Dessa data hämtas från regelverken SP 54.13330 och SP 60.13330.

Luftväxlingsfrekvens luftomsättning innebär antalet fullständiga luftbyten i ett rum på 1 timme. Tas enligt tabell 9.1 i SNiP 31-01-2003.

Enligt normativa föreskrifter antas följande luftflöde:

• vardagsrum, sovrum – 1 gång/h;
• kök med elspis – 60 m³/h;
• sanitetsutrymmen – 25 m³/h;
• rum med fastbränslepanna – frekvens 1 + 100 m³/h.

För köket i ett hus med gasspis antas schemat: luftvolymen som är lika med normalomsättningen avlägsnas med hjälp av naturligt frånluft, och de tillagda 100 m³/h avleds med mekanisk ventilation i form av en köksfläkt.

För att utföra beräkningar enligt luftväxlingsfrekvens, säkerställa tillförsel i system utan återvinning, leverans av luftblandning i system med återvinnare, behövs en husplan med exakta rumsmått.

Luftväxlingsfrekvensen för pannrum med gasvärmegenerator antas vara 3+ luftvolymen för gasförbränning.

Beräkningar baserade på luftväxlingsfrekvens och antal boende

Utförs för varje rum i huset enligt formeln:

L = S × h × n,

S – rummets area i m²;

h – rummets höjd i m;

n – luftväxlingsfrekvens per timme, tas från SNiP.

Den normativa volymen av luftmassan och dess omsättningsfrekvens per dygn beror inte bara på ytan av det utrymme som systemet betjänar, utan även på antalet boende. I beräkningarna för frånluft används följande formel.

L = m × N, där

L – volym frånluft i m³/h;

m – mängd luftblandning per person i m³/h;

N – antal personer som vistas i rummet minst 2 timmar.

Som exempel betraktas ett typiskt hus med följande rumsindelning:

• vardagsrum – 27 m²;
• sovrum 1 – 15 m²;
• sovrum 2 – 18 m²;
• kök – 16 m²;
• korridor – 10 m²;
• badrum – 8 m²;
• toalett – 4 m².

Totalt – 98 m².

Om man antar att huset bebos av så många personer att var och en har mindre än 20 m² total yta, så bestäms luftflödet per timme till 3 m³/h per 1 m² yta. 98 × 3 = 294 m³/h.

Luftvolymerna bestäms utifrån rummens volym med höjden 2,8 m:

• vardagsrum – 27 × 2,8 = 75,6 m³/h;
• sovrum 1 – 15 × 2,8 = 42 m³/h;
• sovrum 2 – 18 × 2,8 = 50,4 m³/h;
• kök – 16 × 2,8 = 44,8 m³/h;
• korridor – 10 × 2,8 = 28 m³/h;
• badrum – 8 × 2,8 = 22,4 m³/h;
• toalett – 4 × 2,8 = 11,2 m³/h.

De erhållna värdena med hänsyn till luftväxlingsfrekvensen avrundas uppåt till en multipel av fem. Korridoren regleras inte i den använda SNiP-tabellen, så den utesluts från beräkningen.

Schema för placering av ventilationskanaler i ett blandat ventilationssystem: frånluft från kök, badrum och toalett sker via separata kanaler, tilluft sker naturligt genom otätheter i fönster- och dörrkonstruktioner

De erhållna volymerna summeras separat för tilluft och frånluft.

Rum med frånluft:

• kök – 44,8 minst 90 m³/h;
• badrum – 22,4 minst 25 m³/h;
• toalett – 11,2 minst 25 m³/h.

Totalt – 140 m³/h.

Rum som får friskluft:

• vardagsrum – 75,6×1 = 80 m³/h;
• sovrum 1 – 42×1 = 45 m³/h;
• sovrum 2 – 50,4×1 = 55 m³/h;

Totalt – 180 m³/h.

Tilluftsvolymen överstiger frånluftsvolymen med 40 m³/h. För att balansera luftflödena ökar man frånluftsvolymen med den saknade mängden, och lägger till den till kökets och toalettens volymer.

Rördiametrar för montering av ventilationskanaler bestäms med hjälp av ett diagram där typvärden samlats och sammanställts i en graf.

Efter justering får man exakta värden för tilluft och frånluft.

Tilluft:

• vardagsrum – 75,6×1 = 80 m³/h;
• sovrum 1 – 42×1 = 45 m³/h;
• sovrum 2 – 50,4×1 = 55 m³/h;

Totalt – 180 m³/h

Frånluft:

• Kök – 44,8 minst 105 m³/h;
• Badrum – 22,4 minst 25 m³/h;
• Toalett – 11,2 minst 50 m³/h.

Totalt – 180 m³/h.

Volymerna är balanserade enligt beräkning baserad på luftväxlingsfrekvens.

Det bor 3 personer + 2 gäster som är där med uppehåll. Norm – 60 m³/h per fast boende person, 20 m³/h per tillfällig boende.

Beräkningar:

• Vardagsrum – 3 × 60 + 2 × 20 = 220 m³/h;
• Sovrum 1 – 2 × 60 = 120 m³/h;
• Sovrum 2 – 1 × 60 = 60 m³/h.

Summa – 400 m³/h.

Frånluften, som beräknats ovan enligt luftväxlingsnormer, ökas till den totala tilluftsvolymen, och skillnaden 400 – 180 = 220 m^3/ h fördelas på frånluft från kök, badrum och toalett.

Man får:

• Kök – 105 m³/h = 280 m³/h
• Badrum – 25 m³/h = 60 m³/h;
• Toalett – 50 m³/h = 60 m³/h.

Totalt – 400 m³/h. Det beräknade diametervärdet för frånluften ska säkerställa fullständigt luftutbyte i ett privat hus.

Beräkning enligt sanitära normer

Husets area är 98 kvm. Tilluftsflöde med hänsyn till normen 3 m³ per 1 m² area. 98 × 3 = 294 m³/h.

Detta resultat fördelas på alla rum med frånluft:

• Kök – 90 m³/h = 174 m³/h;
• Badrum – 25 m³/h = 60 m³/h;
• Toalett – 25 m³/h = 60 m³/h.

Totalt – 294 m³/h.

Att uppnå balans i luftutbytet är grunden för ventilationsberäkningen.

Beräkning av tvärsnitt för luftkanaler

Nu är uppgiften att fördela flödena. Frånluften kommer att bestå av fyra kanaler: två i köket och en vardera i badrummet och toaletten.

Man kan beräkna med två formler:

a) F = L/3600×V , där

F – kanaltvärsnittets area i m2;

L – flöde av frånluftsblandning i m³/h;

V – lufthastighet i m/s.

b) F = 2,778 × L/V , där

2,778 – omvandlingsfaktor från meter till centimeter.

I kanaler med naturlig frånluft begränsas luftmassans hastighet till intervallet 0,5 till 1,5 m/s. För det valda huset antar man 0,8 m/s.

100 kubikmeter luft i köket kommer att gå ut genom kanalen med köksfläkten under tillagning på spisen. För naturlig ventilation i köket återstår 180 kubikmeter. Man beräknar det runda tvärsnittet för kökskanalen med naturligt drag.

F = 2,778 × 180/0,8 = 625 cm².

Arean av en cirkel = π×R², där π = 3,14.

625 = 3,14×R², R = 14,1 cm, den beräknade diametern på fläkten i ett privat hus – 282 mm.

På samma sätt kommer kanalerna för badrum och toalett att ha ett tvärsnitt på 163 mm vardera.

F = 2,778 × 60/0,8 = 208 cm².

Arean av en cirkel = π×R².

208 = 3,14×R², R = 8,13 cm, tvärsnittsvärdet för ventilationskanalen i ett privat hus med diametern 163 mm bestäms.

Man kan välja luftkanaler med hjälp av speciella diagram med två koordinataxlar: luftblandningens flöde och lufttransportens hastighet. I skärningspunkten mellan perpendiklarna från dessa värden för en specifik luftkanal finner man dess diameter.

Inom serien av ventilationsrör, kopplingar, vinklar, grenrör etc. tillverkas element i standardstorlekar. Deras inköp ökar avsevärt monteringstakten för systemet.

Val av standardstorlek för ventilationskanaler görs enligt GOST med hänsyn till den utförda beräkningen. Till exempel tillämpas GOST 14918-80 på luftkanaler av galvaniserat stål och GOST 17079-88 på armerad betong –.

Konstruktörer använder referensböcker och datorprogram utvecklade på grundval av byggnormer och regler för att beräkna ventilationssystem och realisera dem i ritningar och tredimensionella bilder: beräkningsalgoritmen för ventilation Vent–Calc, val av luftkanaler – Ducter 2.5, ritning av ventilation SVENT, CADvent.

Slutsatser och användbar video om ämnet

Följande video introducerar reglerna för utformning av anläggningar och system för normal luftväxling:

Ventilationsnormerna är inte bara utvecklade för att underlätta arbetet för konstruktörer. Det är användbart för byggentreprenörer och fastighetsägare som inte har tillräcklig tillförsel av frisk luft att känna till dem. Om ägarna själva upptäcker brister i projektet kan de få till rättelse av felen eller åtminstone få ersättning.

Vill du berätta om hur ventilationssystemet fungerar i ditt eget hem/lägenhet/sommarhus? Lämna gärna kommentarer i blockformuläret nedan. Där kan du också dela användbar information om ämnet, ställa en fråga och lägga upp ett foto.