Hur går sotning av skorsten till: hur man korrekt rengör rökkanalen

Värmeprylar som drivs med ved eller annat fast bränsle kräver periodisk rengöring. Avlagringar på skorstensväggarna är farliga inte bara genom att minska kanalerna, ras och blockeringar, utan också genom att beläggningen kan fatta eld, vilket kan leda till brand i huset. Faran måste åtgärdas i tid. Håller du med?

Vi berättar hur du ska underhålla rökkanalen så att den inte utgör ett hot för dig och din egendom. I artikeln som presenteras beskrivs i detalj hur sotning av skorstenen går till, med vilken frekvens och när den ska utföras. För sparsamma husägare ges effektiva förebyggande åtgärder.

Sotning av skorsten: kemisk och mekanisk

Mekanisk rengöring är en ganska komplicerad och tidskrävande process. Därför utförs den vanligtvis inte oftare än 1–2 gånger om året. Men vid intensiv användning av värmeprylar är detta ofta inte tillräckligt.

Dessutom, ju mer avlagringar som bildas på kanalväggarna, desto mer minskar verkningsgraden – bränsleeffektiviteten minskar.

Mekanisk rengöring av rökkanaler

Syftet med mekanisk rengöring är att bli av med sot och rök, samt att genomföra en förebyggande inspektion. Även om åtgärder vidtagits under hela eldningssäsongen för att minimera ansamlingar på skorstenens väggar, kvarstår risken för störningar i skorstenens funktion.

Under inspektionen kan det visa sig att det har skett ett sotskred i kanalerna, att en tegelsten har fallit ur murverket, och man kan även hitta döda fåglar.

Förberedande arbete innan sot avlägsnas

Om rengöringen påbörjas från den del av skorstensröret som är ovanför takbeläggningen, måste man se till säkerheten. För detta används en säkerhetslina.

Om en sådan inte finns, binder man ett rep runt midjan, vars andra ände fästs runt en pålitlig stödpunkt – skorstensröret eller ett träd som växer på motsatt sida av skorstenens placering.

Användning av säkerhetsutrustning vid arbete på höjd är ett obligatoriskt krav, även om huset bara har en våning. För att inte skada takets skyddande beläggning av metallplattor, ska man använda skor med mjuk sula, till exempel gymnastikskor.

För att minimera sotets spridning i huset, eftersom det är svårt att rengöra efteråt, stänger man bränslekammarens luckor och sotluckor tätt. Kaminen täcks med en fuktig trasa.

För att skydda mot smuts vid rengöring av kaminen kan man göra på följande sätt: borsten förs in i rökkanalen, änden av linan dras genom ett hål i tyget. Tyget hängs över kaminens bränslekammare, fästs med tejp runt hela omkretsen, och fuktas. Därefter kan man utföra rengöringen utan att oroa sig för att sot sprids i hela rummet.

Ordningsföljd för rengöringen

Innan arbetet påbörjas måste man ta reda på om det går att rengöra skorstenen underifrån utan att gå upp på taket. Först om detta inte är möjligt påbörjar man rengöringen uppifrån. Man börjar med den del av röret som sticker ut ovanför taket, efter att först ha tagit bort gnistsläckare och/eller deflektor.

För att rengöra en öppen eldstads rökkanal använder man en borste med teleskopiskt flexibelt handtag. Borsten förs in nedifrån, från eldstaden, och leds mot rökkanalens utlopp.

Om rengöringen påbörjas från taket utförs arbetet i följande ordning:

1. Efter att ha lagt alla redskap i en hink, klättrar man upp på taket och fäster säkerhetslinan.
2. Ta bort svampen eller deflektorn från skorstenens mynning, om sådana finns.
3. Rengör rökkanalen och försök ta bort alla avlagringar – håll i linan och sänk och lyft borsten med vikten.
4. När kanalen är rengjord, lägg tillbaka verktygen i hinken och sätt tillbaka deflektorn. Koppla loss säkerhetslinan och klättra ner.
5. Inne i huset eller på vinden öppnar man rengöringsluckorna (sotluckorna) och tar bort den nedfallna stocken.

Fortsätt från de övre kanalerna till de nedre, utför rengöring, samla sedan upp den nedfallna stocken och stäng luckorna.

För att rengöring av skorstenen ska vara så bekymmersfri som möjligt kan man utrusta asklådan och sotluckorna med utdragbara lådor.

Alla rengöringsmoment utförs försiktigt. Lägg tidning, vaxduk eller tjockt tyg på golvet. Stock som fallit på golvet samlas först upp med dammsugare eller torr sopborste och trasa. Efter att allt är uppsamlat, tvättar man ytorna.

Det är bäst att välja en dammsugare med plasthölje, eller använda industriell elutrustning – de är lättare att rengöra från smuts. Det finns även modeller som är speciellt utformade för att samla upp stock och aska.

Hur man gör en borste själv?

För att slippa köpa en borste kan man själv göra ett redskap för rengöring av skorstenen av plastflaskor eller metallina.

Plast är mer mångsidigt och passar för alla typer av skorstenar. Medan en metallborste kan skada skyddsbeläggningen på skorstenar av galvaniserat stål eller skrapa bort lerskiktet som appliceras för att göra innerytorna släta.

För att tillverka en borste av plastflaska behövs en stållina med diameter ca 2 mm, en klämma, och två plastflaskor på 1,5 liter. Flaskorna skärs itu på mitten (tvärs över), strimlas till remsor, medan den övre delen lämnas intakt.

I bottnarna görs små hål med ett upphettat metallföremål (tråd, skruvmejsel). Samma hål görs i locken.

Halvorna förenas med varandra genom att trä dem på en gängad krok i följande ordning: botten, flaskhals med lock, flaskhals med lock, botten. Fäst sammanfogningen med två muttrar och två brickor.

Därefter sätts en koppling på änden av kroken och en gängad stång (stång) med lämplig diameter skruvas fast. Man kan även använda en VVS-lina för rengöring av avloppsrör. Linans längd kan vara cirka 2 m.

Borstar för rengöring av kanaler måste motsvara formen på rökkanalerna. De kan vara rektangulära eller fyrkantiga. Borstens storlek måste vara 1,3 gånger större än rörets tvärsnittsstorlek.

För att rengöra en blockering i skorstenen kan man använda en borste fäst på en vajer, med en tung vikt fäst i botten. En metallkula kan användas som vikt. Föremål med förskjuten tyngdpunkt bör inte användas eftersom de kan vända sig och fastna i rökkanalen.

Rengöring med kemiska medel

För att effektivt förhindra ansamling av sot i skorstenen hjälper specialmedel. De är avsedda för förebyggande och är utformade för regelbunden användning.

Dessa tillsatser används vid vedeldning. Som ett resultat bryts sotet ner redan i förbränningsfasen. De används innan man rengör skorstenen mekaniskt, samt periodiskt under hela eldningssäsongen.

Man bör komma ihåg att det inte är tillåtet att helt ersätta mekanisk rengöring med kemisk, eftersom denna metod inte kan garantera 100% rengöring (+)

Användning av pulvermedel

Pulverformigt kemiskt rengöringsmedel är avsett att bränna bort avlagringar som bildats på väggarna i rökkanaler och eldstäder. Medlet bränns tillsammans med fasta bränslen och förhindrar ansamling av sot och tjära.

Användning av kemiska medel förenklar rengöringen av skorstenen avsevärt. Men vid kraftig nedsmutsning och gamla avlagringar kan de vara verkningslösa. Bästa användningen är i förebyggande syfte.

Användning av en katalysator gör det möjligt att delvis bränna mjuka avlagringar och luckra upp hård beläggning. Systematisk användning av medlet hjälper till att upprätthålla effektiviteten hos värmesystem och ugnsanordningar.

Dosering av pulvret är cirka 1–2 kg per ton bränsle eller 1–2 matskedar per 10 kg. Vid användning av ved från kådrika trädslag används katalysatorn var tredje laddning. En korrekt använd katalysator bör ge vit rök med en gulaktig nyans.

Formen på kemikalien för rengöring av skorstenen kan vara valfri. Den påverkar praktiskt taget inte effektiviteten vid borttagning av avlagringar, valet handlar bara om användarvänlighet.

Sotning av skorsten med sotarved

Ett av de effektiva medlen mot kreosotavlagringar är en speciell stock. Det är en helt giftfri produkt som kan användas för rengöring av ved- och koleldade ugnar, eldstäder och pannor.

Att använda stocken “Trubotjist” är väldigt enkelt. Du tänder den och låter den brinna. När den brinner tränger röken, berikad med saltmineral, in i kreosoten, torkar ut den och gör den smulig. På så sätt kan du nästan helt rengöra kanalväggarna från avlagringar.

Huskurer mot sotansamling

Det mest kända traditionella sättet att bekämpa blockeringar i skorstenar är att bränna potatisskal. Det är mest effektivt vid intensiv förbränning.

Under inverkan av hög temperatur bildas ånga med hög stärkelsehalt, som luckrar upp och mjukgör avlagringarna. Soten lossnar och faller av. Den här metoden passar för att förebygga kanalblockeringar och som förberedelse för mekanisk rengöring.

För att bekämpa sot använder man inte bara potatisskal. Man använder också stärkelse eller stensalt, som man strör på veden.

Att bränna stora mängder aspved som metod för att rengöra skorstenen från sot, även om det anses effektivt, kan leda till dåliga konsekvenser.

De höga temperaturer som leder till självantändning av sot i rökkanalerna kan orsaka brand om det finns sprickor eller skador. Dessutom tål inte alla metall-sandwichskorstenar mycket höga temperaturer.

Hur minskar man föroreningen av skorstenen?

Olika typer av uppvärmningsanordningar tenderar att ackumulera sot i rökkanalerna i olika takt. Ju fler utskott, ojämnheter och grovheter, desto mer sot lägger sig på väggarna. Många krökar eller felaktigt konstruerade rökkanaler hindrar också sotet från att komma ut i atmosfären.

Men om ugnen, eldstaden eller pannan redan är installerad är det inte möjligt att ändra dess konstruktion. Däremot kan man minimera de andra negativa faktorerna som leder till kraftig förorening av skorstenen.

Val av optimalt bränsle

Vid förbränning av vilket bränsle som helst bildas ett lager av sot och rök i skorstenen. Men en typ kan bilda mer avlagringar än de andra. Man kan minska föroreningsintensiteten genom att använda 'rätt' bränsle.

Trä från olika trädslag har olika kemisk sammansättning. Olika halter av harts, oljor, tjära och kreosot påverkar graden av avlagringar på skorstensrören. Ju mindre av dessa ämnen träet innehåller, desto mindre sot bildas under förbränningen. Andra typer av fast bränsle påverkar också föroreningen i olika grad.

Vilket bränsle bildar mest sot jämfört med andra:

• ved från barrträd – gran, tall;
• björkved, som har hög tjärhalt;
• Briketter och pelletsgranulat av solrosfröskal ger på grund av sin höga oljehalt intensiv sotbildning.

Man bör också nämna att förbränning av hushållsavfall, särskilt plast, i en ugn också bidrar till beläggningsbildning.

Som motsats till dessa bränslen kan man nämna ved från ek, avenbok, bok, valnöt, platan, päron, äpple. Dessa hårda träslag leder till mycket mindre förorening av rökgångarna.

Aspved bildar lite sot och är dessutom ett förebyggande medel mot dess avsättning på rökkanalens väggar.

De brinner bra och lämnar lite sot är briketter av sågspån, även kallade euroved. Vid förbränning gnistrar de inte, absorberar fukt dåligt, vilket gör att de kan förvaras i kök nära spisen.

Beroende av fuktighet och förbränningstemperatur

Det är ytterst önskvärt att använda torr ved vid uppvärmning av rum – ju torrare desto bättre. Anledningen är att vid förbränning av fuktigt bränsle lyfts askan tillsammans med ångan och klibbar ihop till klumpar. Den blir tyngre och kan inte lämna rökkanalen. Resultatet blir ansamling inuti skorstenen i form av sot.

Därför måste de förberedas i förväg och förvaras under tak, i speciella täckta utrymmen, skjul. Under sådana förhållanden kan man uppnå 15–20 % fuktighet. Samtidigt kommer torrhetsgraden alltid att variera beroende på luftfuktigheten inomhus, utomhus.

Ju mer vattenånga som bildas vid bränsleförbränning, desto snabbare bildas stopp i skorstenen, förbränningskammaren i ugnen, pannan, eldstaden.

Även förbränningstemperaturen påverkar mängden sotbildning. Ju sämre veden brinner, desto högre grad av förorening, desto oftare måste man utföra sotning av skorstenen.

Detta beror på att vid låga temperaturer bildas ett överskott av kolpartiklar, som sedan lägger sig som sot och beläggning. Detta fenomen är särskilt typiskt för den initiala förbränningen när veden just börjar brinna.

Därför bör man vid tändning av ugnen eller eldstaden sträva efter att så snabbt som möjligt öka temperaturen i eldstaden – tända med torr ved, använda fler tunna och torra stickor.

Dessutom måste värmen bevaras efter att elden slocknat. För att göra detta, så snart allt bränsle brunnit ut i ugnen, stänger man spjället. Och då kommer temperaturen inne i ugnen vid nästa tändning att vara mycket högre än om den inte hade stängts.

Förbränningstemperaturen kan bestämmas med hjälp av ett speciellt instrument – en förbränningsindikator, som fästs på en metallskorsten och mäter temperaturen på rökgaserna.

Slutsatser och användbar video om ämnet

Video #1. Användning av kemiska medel:

Video #2. Rengöring av rökkanaler med potatisskal:

Video #3. Så gör du en borste av en plastflaska och rengör skorstenen med den:

Du kan kontrollera om du lyckats rengöra skorstenen från sot med hjälp av en tidning. Man tänder den och håller den mot eldstaden och rengöringsluckorna.

Om det inte finns något drag i någon del, har man troligen inte lyckats ta bort blockeringen i kanalerna ovanför. I så fall är det bättre att kalla på en sotare som kan hjälpa till att exakt fastställa orsaken och åtgärda det dåliga draget.

Berätta om hur du rengjorde skorstenen på din egen sommarstuga eller lantställe. Skriv gärna kommentarer i fältet under artikeltexten. Ställ frågor, dela med dig av information som är användbar för besökare på webbplatsen, lämna gärna bilder på ämnet.