Värmesystemets fördelarkam: syfte, funktionsprincip, anslutningsregler

Ägare av landsbygdsvillor och privata hus överger allt oftare traditionell en- eller tvårörsfördelning och föredrar kollektor-distributör. Det gör att man kan använda bränslet mer ekonomiskt och skapa bekväma förhållanden i varje rum separat. Håll med om att det är irrationellt att avstå från att minska uppvärmningskostnaderna, särskilt eftersom temperaturen i rummen inte kommer att påverkas.

Har du också funderat på att ansluta en kollektor och vill veta mer om denna utrustning? Vi hjälper dig att förstå ämnet – i den här artikeln går vi igenom i detalj vad värmesystemets fördelarkam är och vad dess fördelar är.

Vi kommer att lyfta fram de betydande nackdelarna med dess användning, beskriva anslutningsprocessen i detalj, och förse materialet med tydliga foton. Vi kommer också att gå igenom de grundläggande anslutningsreglerna som är bra att följa. Vi ger användbara videorekommendationer om installation och egentillverkning av fördelarkammen.

Fördelarkammens syfte

Kollektor (fördelarkammar) för uppvärmning är en viktig komponent i moderna värmesystem. I förenklad form kan fördelarkammen föreställas som ett rör med en plugg i änden och flera uttag i form av rörstosar som gör det möjligt att leda värmebäraren till enskilda punkter.

Antalet uttag varierar – det beror på det specifika värmesystemet och antalet värmare som planeras att anslutas.

Med hjälp av kollektorn optimeras värmebärarens flöden i värmekretsen. Den jämnar också ut tryckstötar (hydrauliska stötar) som uppstår på grund av pannans automatik som reglerar temperaturerna.

Värmegrenrör behövs för installation av golvvärme, men de används även i radiatorvärmesystem. Radiatorer ansluts till kollektorn enligt stjärnkoppling, dvs. varje radiator har sin egen framledning och returledning genom vilken värmeväxlarvätskan återvänder till kollektorn.

En sådan värmefördelning säkerställer jämn uppvärmning av radiatorerna och gör det möjligt att reglera temperaturen i ett enskilt rum eller helt koppla bort det från värmesystemet.

Fördelningsgrenrör används i par: framledning (med röda rör) och retur (blå). Tillsammans bildar de en kollektorfördelare för värmesystemet.

En annan användning av grenröret är att ansluta ytterligare enheter – till exempel i ett hus där det redan finns värme, byggs en pool, och nu krävs att vattnet värms upp i den.

Till den kan man även ansluta sekundära energikällor – till exempel solpaneler.

Det enklaste fördelningsgrenröret är ett vanligt rostfritt stålrör med påsvetsade utlopp. Det passar bara för de händiga som vill och kan bygga en egen värmekollektor.

Här listar vi fördelarna med att köpa en fördelare:

• jämn fördelning av värmebäraren, underlättar temperaturkontroll;
• lokal inställning av önskade temperaturer, uppvärmning av endast nödvändiga rum;
• skydd av värmesystemet från hydrauliska stötar.

Dagens fördelare på marknaden är ekonomiskt effektiva och högteknologiska utrustningar med många sensorer som övervakar temperatur, reagerar på avvikelser, signalerar fel och liknande.

Konstruktion av olika typer av fördelarkammar

Den mest prisvärda är en fördelare med manuella avstängningsventiler från Kina eller Turkiet. På dess klämkopplingar ansluts rör av metall-plast.

En budgetfördelare med ventiler har en stor nackdel – det kan droppa vatten från handtaget. Läckaget beror på slitage av gummipackningar.

Gängorna i ändarna behövs för att ansluta avstängningsventiler och central tillförsel/avledning av varmvatten. I stort sett kommer en sådan fördelare att fungera, men dess felfria livslängd är inte särskilt lång.

Om demontering av ventiler och byte av slitna packningar inte återställer tätheten, måste du köpa en ny fördelare.

En mer komplex konstruktion är en fördelare med pluggar på returkollektorn (och även på framledningskollektorn). Istället för dessa kan man senare installera flödesmätare och termostathuvuden. Fram- och returfördelare i sådana modeller är redan sammanfogade med en konsol för väggmontage.

Pluggar gör det möjligt att vid behov förbättra värmefördelaren. För att undvika problem med installation av termostater och andra komponenter i framtiden, måste du säkerställa enkel åtkomst till fördelaren redan vid installationsfasen.

Och slutligen, en komplex och dyr men mest effektiv fördelare med fabriksinstallerade flödesmätare och termostathuvuden.

Flödesmätarna reglerar en jämn tillförsel av värmebäraren, och med termostathuvuden kan du ställa in temperaturen för varje utlopp separat, precis som för en radiator. Läs mer om typer av termostathuvuden, deras funktionsprincip och installationsdetaljer i vår andra artikel.

Flödesmätarnas lock gör det möjligt att visuellt övervaka värmebärarens flöde i kretsarna. Termostathuvuden används för att reglera mängden värmebärare som tillförs varje krets.

Redan under konstruktionen måste man välja mellan olika typer av grenrör, men i vilket fall som helst är kollektorsystemet ett mer föredraget val jämfört med vanlig dragning med avseende på kriterier som användarvänlighet och hållbarhet.

Funktionsprincip för fördelarkollektorn

I moderna värmesystem används två typer av fördelningskollektorer – för pannrum och lokala. De har olika dimensioner och en något annorlunda funktionsprincip.

I pannrumskollektorn levererar det matande grenröret värmebärare till värmesystemets delar, därför är det utrustat inte bara med ventiler utan även med cirkulationspumpar. Det andra grenröret är det mottagande.

Dessutom installeras tryck- och temperatursensorer samt en mycket viktig komponent – hydraulpil på kollektorn. Den upprätthåller den optimala temperaturskillnaden mellan framledning och retur.

Pannrumskollektorn är en fördelningsenhet av ganska imponerande storlek, dess grenrör tillverkas av rör med en diameter upp till 100 mm och mer.

Det lokala fördelningsgrenröret skiljer sig från den centrala kollektorn som är installerad i pannrummet, både i storlek och funktionsprincip. Det kan finnas flera av dem i värmesystemet.

Om det kylda vattnet i huvudkollektorn helt ersätts med varmt vatten från pannan, sker i de små grenrören en utspädning av det cirkulerande vattnet.

Värmebäraren rör sig i en sluten krets tills dess temperatur sjunker under den inställda nivån.

Ett temperaturreglage övervakas av en sensor, som vid kritisk temperatursänkning öppnar en ventil som stänger av vägen för vatten från pannledningen. Varmare vatten strömmar in och blandas med det avkylda.

Ett fullt utrustat lokalt grenrör med regulatorer, luftningsanordning, pump, manometer, termometrar gör det möjligt att fullständigt kontrollera värmebärarens rörelse i värmesystemet.

Det finns ingen hydraulpil i sådana kollektorer, den ersätts av en extra cirkulationspump. Den trycker värmebäraren i cirkulation och kastar periodvis in en portion varmt vatten från framledningen. Samtidigt återvänder lika mycket kylt vatten dit, men i ett annat rör – returledningen.

Lokala grenrör används både i golvvärme och för anslutning av radiatorer.

Eftersom vattnet i värmeledningarna med fördelningskollektor rör sig tvångsdrivet av en pump, kommer systemet inte att fungera vid strömavbrott.

För att uppnå en högeffektiv funktion av värmesystemet inom hela huset rekommenderas det att integrera både en central fördelningskollektor och det nödvändiga antalet lokala kammar. Tillsammans ger de önskat resultat.

Beräkning av fördelarkammars kapacitet

Beräkningen av parametrarna för en fördelningskam omfattar bestämning av dess längd, tvärsnittsarea samt rörens tvärsnittsarea och antalet värmekretsar. Det är bäst om beräkningarna görs av ingenjörer med hjälp av datorprogram; i förenklad form är de endast användbara i skissfasen av projekteringen.

För att hydraulisk balans ska upprätthållas måste diametrarna på kollektorns inlopps- och utloppskammar vara desamma, och rörens totala kapacitet måste vara lika med motsvarande parameter för kollektorröret (regel om totala tvärsnitt):

n=n1+n2+n3+n4,

Där:

• n — kollektorns tvärsnittsarea4
• n1,n2,n3,n4 — rörens tvärsnittsareor.

Valet av kam måste motsvara värmesystemets maximala termiska effekt. Vilken effekt fabriksprodukten är konstruerad för anges i det tekniska databladet.

Till exempel används en fördelningsrördiameter på 90 mm för en effekt som inte överstiger 50 kW, och om effekten är dubbelt så hög måste diametern ökas till 110 mm. Endast på så sätt elimineras risken för obalans i värmesystemet.

Kollektorrörets tvärsnitt är lika med 3 diametrar av anslutna rör, avståndet mellan framlednings- och returkammar är 6 diametrar, och rörens inbördes avstånd är 3 diametrar.

Även regeln om 3 diametrar är användbar (se figur ovan). När det gäller beräkning av cirkulationspumpens kapacitet baseras den på det specifika vattenflödet i värmesystemet.

Varje pump beräknas separat — per krets och för hela systemet. De erhållna siffrorna avrundas uppåt. En liten effektreserv är bättre än ett underskott.

Anslutningsregler och installationsspecifikationer

Monteringen av kammen börjar med att fästa den med konsoler på väggen, där den kommer att placeras öppet eller i ett skåp. Därefter måste huvudledningarna från värmekällan anslutas till ändarna och man börjar med röranslutningarna.

Alternativ #1 – utan extra pumpar och hydraulpil

Detta enkla alternativ förutsätter att kammen kommer att serva flera kretsar (t.ex. 4-5 radiatorer), temperaturen antas vara densamma och ingen reglering är förutsedd. Alla kretsar ansluts direkt till kammen, och en pump används.

Pumpens egenskaper måste stämma överens med värmesystemets prestanda och dess tryck. För att du ska kunna välja den bästa pumpen, som passar både i egenskaper och pris, rekommenderar vi att du läser om raningen av cirkulationspump.

En hantverkare med erfarnehet av kollektoranlägningar vet hur man korrekt instalerar fördelargrenröret och döler det i et skåp så att alla rör är gömda.

Eftersom motåndet i kretsarna varierar (på grund av olika längder etc.), måste man säkerställa optimal flöde av värmebäraren genom balanser.,

För deta ämdamål avänder man på returgrenrörets anltningar inte avtängingsventiler utan balanseringsventiler. Med dem kan man rglera (om än inte at, utan efter ögonmått) värmebärarens flöde i varje krets.

Altrenativ #2 – med pumpar på varje gren och hydraulpil

Detra är et er komplet alternativ om beövs när man måste förörja förrukningspunkter med olika temperarergimer.

Till exmpel i radiatorvärme varierar vatentempraturen från 40 ill 70 °C, för golvvärme räker inervallet 30–45 °C, varmvaten för hushålsbeov måste värmas upp il 85 °C.

I oplingen pler nu hydraulilen en särskild roll – en bit rör om är blind i bäda ändar med tå par avgreningar. Det förta paret anänds för at anluta hydraulilen il pannan, det andra paret anluter il fördelargrenrören. Deta är en hydraulik barriär om skapar en nollmotåndzon.

För pannor med en effek på 50 kW och hög rekommenderas det at anända fördelargrenrör tilsman med hydraulil. Den monteras vertikalt på vägen med separata konsoler för at undika överdrie horisontel belning.

På själva grenröret sitter blandningenenheter, utrutade med trevägsventiler – temperregleringsenheter. På varje utloppsrör abetar en egen pump oberoende av de andra, som förörjer den spifika kretsen med nödvändig mängd värmebärare.

Det viktiga är at dessa pumpar sammanlagt inte överskrider pannans hudpump i effekt.

Båda de diskuterade altnativen använs vid montering av fördelingskollektor för pannrum. Al som beövs säljs i spialiserade butiker. Där kan man köpa varje enhet monterad eller i delar (för at spara genom egen monterng.

För at yterligare minska de stundade kostnadena kan man tillverka fördelargrenröret själv.

Kollektor för pannrummet är i omedelbar närhet till värmeutrustningen och utsätts för hög temperatur som endast metall kan tåla.

För en lokal distributionsgrenrör ställs inte lika höga krav på termisk beständighet – för tillverkningen kan man använda rör av metall, men även polypropen och metallplast.

För ett lokalt distributionsgrenrör är det enklast att välja lämpliga grenrör bland de som finns i butik. Man bör ta hänsyn till materialet de är tillverkade av – mässing, stål, gjutjärn, plast.

Gjutna grenrör är mer pålitliga eftersom de minskar risken för läckage. Att ansluta rör till grenrören är inget problem – även de billigaste modellerna har gängor.

Distributionsgrenrör tillverkade av polypropendelar lockar med sitt låga pris. Men i en nödsituation tål skarvarna mellan t-styckena inte överhettning och börjar läcka.

Hobbyister kan löda ihop ett grenrör av polypropen eller metallplast, men gängade ändstycken måste ändå köpas, så prismässigt blir det inte mycket billigare än ett färdigt från affären.

Utseendemässigt blir det en uppsättning t-stycken sammanfogade med rör. Svagheten med ett sådant grenrör är den otillräckliga hållfastheten vid höga temperaturer på värmebäraren.

Grenröret kan vara runt, rektangulärt eller kvadratiskt i tvärsnitt. Här är tvärsnittsarean viktigast, inte formen, även om rund form ur hydraulisk synvinkel är att föredra. Om huset har flera våningar är det bäst att installera lokala distributionsgrenrör på varje våning.

Vad behöver du veta om nackdelarna?

När fördelarna med att använda distributionsgrenrör i värmesystem har blivit tydliga, är det värt att titta på några nackdelar:

1. Högt pris. Grenrör tillverkas av stark, högkvalitativ metall vars kostnad är över genomsnittet. Högprecisionsavstängningsutrustning är också dyr. Ju fler kretsar grenröret betjänar, desto högre blir kostnaden för dess utrustning.
2. Elberoende. Kollektorvärmesystem fungerar inte utan en cirkulationspump. Därför måste man räkna med extra elkostnader.
3. Hög rörförbrukning. Rörförbrukningen i kollektorvärmesystem är flera gånger högre än i vanliga system, eftersom varje enhet måste ha en egen slinga. Allt detta komplicerar och fördyrar installationsarbetet.

Kollektor-systemet, enligt experter och de som redan använder det, är det mest moderna, pålitliga och effektiva.

Men både installation och drift är dyra.

Slutsatser och användbar video om ämnet

Installation av värmesystem med anslutning till fördelare:

Tillverkning av fördelare på egen hand:

Jämfört med traditionella värmesystem ökar fördelare effektiviteten, och det är bara den ekonomiska frågan som något dämpar konsumentens intresse för denna uppvärmningsmetod. Men om du har tillräckligt med pengar är användning av fördelare ditt idealval.

Har du installerat ett kollektorsystem för uppvärmning i ditt hem? Eller planerar du bara att göra det och har du några frågor? Ställ dina frågor – vi ska försöka besvara dem.

Eller kanske du har använt en fördelare för att ansluta golvvärmesystemet? Dela med dig av dina egna erfarenheter av montering och installation – lämna dina kommentarer i avsnittet nedan.