Fördelningsrör för värme själv: scheman och monteringsdetaljer

Den avgörande uppgiften vid design av ett autonomt värmesystem är en jämn fördelning av värmebäraren. Denna uppgift i värmeförsörjningssystemet utförs av en kontroll- och reglerenhet – fördelningskollektorn.

Av ett korrekt val av enhet, kvalitetsinstallation och anslutning beror till stor del på driftsäkerheten och tillförlitligheten hos värmekretsen. Om du vill installera en fördelningskollektor för uppvärmning med egna händer, måste du i förväg göra beräkningar och projektera ledningsdragningen.

Vi hjälper dig med dessa frågor. I artikeln har vi gått igenom konstruktionen av kollektorgruppen, markerat för- och nackdelar med värmesystemet med kam, beskrivit regler för projektering och installation av fördelningsenheten.

Materialet kompletteras med praktiska råd om val av komponenter, montering och anslutning av kollektorn till värmesystemet.

Kollektorns roll i uppvärmningen

Vid anläggning av en vattentrycksenhet måste regeln följas: den totala summan av diametrarna för alla grenar får inte vara större än diametern på den matande ledningen.

Låt oss tillämpa denna lag även på värmesystemet, men det kommer att se ut så här: pannans utloppsanslutning med en diameter på 1 tum kan användas i ett tvåkretssystem med rör med en diameter på ½ tum.

För ett hus med liten volym som endast värms upp av radiatorer, anses ett sådant system vara effektivt.

För förrådsutrymmen räcker det med en temperatur på 10-15 °C, för vardagsrum är en bekväm temperatur upp till 23 °C, i golvvärmekretsar högst 37 °C, annars kan huvudbeläggningen deformeras.

I praktiken är ett privat hus utrustat med en mer moderniserad värmeschema, där ytterligare kretsar anordnas:

• golvvärmesystem;
• uppvärmning av flera våningsplan;
• förrådsutrymmen och så vidare.

Vid anslutning av en gren blir arbetstrycksnivån i kretsarna otillräcklig för att värma alla radiatorer på ett bra sätt och därmed störs den bekväma atmosfären.

I sådana fall anordnas en balanseringsenhet med hjälp av en fördelningsfördelare för den grenade värmeledningen. Genom att använda denna metod kan man kompensera för avkylning av den uppvärmda värmebäraren, vilket är typiskt för traditionella en- och tvårörssystem.

Med hjälp av utrustning och avstängningsventiler ställs nödvändiga temperaturvärden för värmebäraren in för varje ledning.

Grundläggande egenskaper hos kollektorsystemet

Den största skillnaden mellan fördelarsystemet och den vanliga linjära metoden för omfördelning av värmebäraren är att flödena delas upp i flera oberoende kanaler. Olika modifieringar av fördelarinstallationer kan användas, som skiljer sig åt i utförande och storleksserie.

Inte sällan kallas fördelarschemat för värmesystemet för strålningsschema. Detta beror på konstruktionsegenskaperna hos kammen. När man betraktar enheten ovanifrån kan man se att de utgående rören liknar solstrålar.

Konstruktionen av den svetsade fördelaren är ganska enkel. Till kammen, som består av ett rör med runt eller kvadratiskt tvärsnitt, ansluts det erforderliga antalet rörstutsar som i sin tur ansluts till individuella värmekretslinjer. Själva fördelarinstallationen kopplas till huvudledningen.

Dessutom installeras avstängningsventiler, med hjälp av vilka volymen och temperaturen på den uppvärmda vätskan i varje krets regleras.

Fördelargruppen, komplett med alla nödvändiga delar, kan köpas färdig eller monteras själv, vilket avsevärt minskar kostnadsuppskattningen vid projektering av uppvärmningen.

Positiva sidor med driften av ett värmesystem som baseras på en fördelningsfördelare är följande:

1. Centraliserad fördelning av hydraulikschema och temperaturvärden sker jämnt. Den enklaste modellen av ringkammen av två- eller fyrakretstyp kan balansera värdena ganska effektivt.
2. Reglering av arbetslägen för värmeledningen. Processen åstadkoms genom närvaron av speciella mekanismer – flödesmätare, inblandningsenhet, avstängnings- och reglerventiler samt termostater. Deras installation kräver dock korrekta beräkningar.
3. Bekvämlighet vid underhåll. Behovet av förebyggande eller reparationsåtgärder kräver inte att hela värmenätet stängs av. Tack vare avstängningsventiler monterade på varje enskild krets kan flödet av värmebärare enkelt stängas av på det önskade stället.

Det finns dock även nackdelar med ett sådant system. Först och främst ökar rörförbrukningen. Kompensation för hydrauliska förluster sker genom installation av en cirkulationspump. Den måste installeras på alla fördelaregrupper. Dessutom är denna lösning endast relevant i slutna värmesystem.

Modifikationer av kollektorenheter

Innan du börjar montera fördelarenheten måste du bestämma dess funktionella belastning. Utrustningen kan monteras på flera ställen i värmeledningen. Utifrån detta väljs nödvändig utrustning, dimensioner och automatiseringsnivå för arbetscykeln.

I verkligheten krävs två enheter för att en sådan enhet ska fungera korrekt. Med hjälp av en fördelarkam fördelas värmebäraren till kretsarna från den centrala tilloppsledningen. Returfördelarkanalen består av en insamlingsmekanism och en punkt där den kylda vätskan skickas tillbaka till pannan.

Schemat för fördelarvärme väljs baserat på beräkning av önskad funktionalitet och installationsplats. Valet av material för enheten påverkar inte antalet viktiga mekanismer.

Montering av en hemmagjord fördelargrupp kan behövas vid installation av vattenburna golvvärme eller för att förbereda standarduppvärmning med radiatorer.

Utmärkande egenskaper för båda alternativen är deras storlek och komponenter:

1. Pannrum. Den svetsade fördelargruppen tillverkas av rör med en diameter upp till 100 mm. På tilloppet installeras en cirkulationspump och avstängningsventiler. Returringen är utrustad med avstängningskulventiler.
2. Golvvärmesystem. En liknande utrustning finns även i denna blandningsenhet. Med dess hjälp kan man spara avsevärt på förbrukningen av värmebärare, särskilt om flödesmätare också installeras. Mer information om blandningsenheten i golvvärmesystem finns i denna artikel.

Var och en av dessa lösningar kräver ett individuellt installationsschema. Korrekt installation av alla element kan endast utföras efter detaljerade beräkningar av alla driftsparametrar.

Fördelarkammen kan tillverkas av samma material som rörledningen. Om den skiljer sig, kommer övergångsstycken att användas för att ansluta fördelaren.

Det finns också skillnader i det antal cirkulationspumpar som krävs. I pannrummet är varje ledning utrustad med denna enhet. För golvvärme är endast en installation avsedd.

Projektering av fördelningsenheten

Det finns ingen universell plan för ett strålvärmeprojekt. Varje fall är unikt, så enheten utrustas individuellt med nödvändiga instrument. Men det är värt att bekanta sig med allmänna rekommendationer och regler.

Regler för installation av kammen

Installation av fördelaren är inte möjlig i en lägenhet. Men det finns ett undantag – i vissa hus installeras extra ventiler när all kommunikation byggs, genom vilka värmekretsarna ansluts. En sådan anordning möjliggör individuell fördelarrördragning.

Strålningsschemat passar inte för stadslägenheter i flervåningshus, eftersom stigröret är gemensamt för alla rum (+)

Värmesystemets schematiska utformning ska göras så att Mayevskiventilen placeras på fördelarkammen. Detta alternativ anses optimalt eftersom det med tiden kommer att vara nödvändigt att släppa ut ansamlad luft från kretsarna.

Egenskaper hos strålgruppen

Strålningsrördragningsgruppen har många nyanser, men en del av dem är också typiska för andra typer av uppvärmning.

Egenskaper hos systemet med fördelarkam:

1. Kretsens utrustning måste inkludera en expansionskärl med en volym på mer än 10% av den totala värmebärarvolymen.
2. Den optimala placeringen av expansionskärlet är på returledningen före cirkulationspumpen, eftersom temperaturen är lägre där.
3. Om en termohydraulisk fördelare används, utformas schemat så att kärlet placeras före huvudpumpen som ansvarar för tvångscirkulation av vatten i pannans rörsystem.
4. Cirkulationspumpen installeras i strikt horisontellt läge. Om denna regel inte följs kommer pumpen vid den första luftfickan att förlora kylning och smörjmedel.

Fördelargruppen kan tillverkas av olika material: polypropen eller metall. Valet görs utifrån arbetsfärdigheter och tillgång på verktyg för att sammanfoga delarna.

Den optimala temperaturen för radiatorer i ett privat hus är 55-75 °C, tryck upp till 1,5 atm. Golvvärmekretsens arbetstemperatur är upp till 40 °C. Baserat på dessa egenskaper väljs rörens hållfasthetsgrad.

Processen att välja rör för montering av fördelargruppen anses också viktig.

Huvudfaktorer att beakta vid val av kretselement:

1. Köp endast rör i ringar. På så sätt undviks skarvar i rördragningen som installeras under betongplattan.
2. Värmebeständighet och draghållfasthet måste bestämmas individuellt baserat på värmesystemets tekniska data.

Tack vare förutsägbarheten i arbetskarakteristiken för autonom uppvärmning kan man använda polypropenrör. De har inga oönskade skarvar och säljs i hela längder på 200 m.

Materialet utmärker sig genom värmebeständighet och klarar upp till 95°C med en tillåten brotttrycksnivå på 10 kg/1 cm².

Rostfria rör har hög flexibilitet. Böjningsradien kan vara lika med rörets diameter. Installationen sker enligt schemat: röret ska föras in i kopplingen och låsas med en mutter.

För en flervåningsbyggnad är det lämpligt att välja ett korrugerat rostfritt rör.

Detta material uppvisar utmärkta tekniska egenskaper som klarar följande belastning:

• uppvärmd värmebärare upp till 100 °C, vilket är mer än tillräckligt för värmekretsen;
• tryck upp till 15 atm;
• brottryck upp till 210 kg/1 cm².

Kopplingar avsedda för polypropen kan vara av plast eller tillverkade av mässing. Anslutningen är försedd med en låsring som träs på rörledningen.

En viktig egenskap hos polypropenrör anses vara minnet av mekanisk bearbetning som resulterar i plastisk deformation av materialet.

Till exempel, när rören sträcks med en expander och monteras i kopplingens uttag, kommer röret efter en viss tid att återgå till sitt ursprungliga tillstånd och klämma åt delen. Kontakten kan fixeras med en låsring.

Beräkning av värmekollektorn

Inledningsvis, för tillverkning av en termohydraulisk grenrörskam, måste dess grundläggande parametrar beräknas – längd, tvärsnittsdiameter på rören och antalet grenar i värmeledningen. Dessa egenskaper kan beräknas själv eller med hjälp av specialprogram.

Vattenavskiljaren kommer att fullgöra sina funktioner endast om regeln om tre diametrar följs. Lagen lyder: diametern på den monterade vattenpilen måste vara tre gånger större än denna parameter på rören (+)

Hydraulisk balans i konstruktionen är ett grundläggande villkor som måste uppfyllas. När man tillämpar regeln om tre diametrar för vattenavskiljaren måste man göra följande – summera tvärsnittsdiametern för de anslutna kretsarna.

Resultatet blir en summa som är lika med diametern på huvudröret som är anslutet till matarledningen. Användningen av denna princip minskar risken för att balansen i hela värmesystemet störs.

Som plats för fördelningsenheten används ett speciellt skåp eller hölje. Vid installation av systemet måste man hålla sig till det tillåtna minimiavståndet mellan två värmeledande in- och utloppslinjer – 6 diametrar.

Alla beräkningar för projektet med termohydrauliskt grenrör bygger på tre viktiga regler: rätt avstånd mellan in- och utgående ledning, grenrörets tvärsnitt samt avstånd mellan slingor som är lika med tre diametrar (+).

Även frågan om korrekt val av cirkulationspumpens kapacitet är aktuell. För att göra detta måste man beräkna systemets specifika vattenförbrukning och utifrån resultaten välja pump.

Om systemet kompliceras av flera grenrör, görs beräkningen för varje enskild slinga och totalt för hela systemet.

Självmontering av utrustningen kan göras med ett rör av valfri tvärsektion. Denna aspekt påverkar inte enhetens funktion och ökar inte lokala förluster. De kommer att kompenseras av cirkulationspumpen.

Regler för val av komponenter

När alla beräkningar är gjorda, är nästa steg att välja ett nödvändigt set av mekanismer. Den enklaste uppsättningen består av avstängningsventiler. Men med en sådan anordning är det svårt att reglera effekten på enskilda värmeledningar.

För att lösa detta problem installeras ventilboxar på tilloppsgrenröret, genom vilka finjustering är möjlig. Rotametrar monteras på returgrenröret.

Fördelarens parametrar måste vara tillräckliga för bekväm åtkomst till avstängnings- och reglerventilerna. Genomsnittligt intervall mellan slingorna är 100–150 mm, axelavstånd mellan fram- och returgrenrör är 250–300 mm –

För varma vattengolv kommer konfigurationsschemat att vara annorlunda.

För monteringen krävs följande element:

1. Avstängnings- och reglerventil. Montering sker på anslutningsrören. Med detta beslag kan fullständigt eller delvis stopp av kylvätskeflödet uppnås. Det rekommenderas att använda den automatiska versionen.
2. Rotametrar. Sådana element monteras på returgrenröret. De utför en liknande funktion som det föregående elementet, men i returledningen.
3. Blandningsenhet. Genom att blanda flöden av varmt och kallt vatten optimeras det inställda arbetsläget för uppvärmning.

Fördelarsetet är nödvändigtvis utrustat med en säkerhetsgrupp med manometer, luftningsventil, termostat och cirkulationspump. Det kan kompletteras med servomotorer, vars styrning sker via en kontrollenhet för el. På så sätt kan systemets drift automatiseras.

Finesser vid egen montering

Innan tillverkning av fördelaren måste man upprätta ett schema med placeringen av alla element i enheten. Som tillverkningsmaterial är det bättre att välja stålrör med fyrkantig tvärsektion. Denna typ är lättbearbetad, vilket avsevärt minskar arbetskostnaderna för montering av rör.

Förgreningar av profilerade rör används i värmesystem för objekt med många kretsar och hydraulisk separator. Parametrar för kvadratiskt rör – 80*80 eller 100*100 mm

Steg-för-steg-processen för tillverkning av en sammansatt fördelningsenhet ser ut så här:

1. Markering och kapning av huvudkroppen. Enligt projektschemat måste man markera det profilerade röret. Med hjälp av en gasskärare gör man hål i markerade zoner.
2. Förberedelse av anslutningar. På rörstumparna skärs gängor med hjälp av en gängtapp.
3. Montering. Därefter svetsas de förberedda rörbitarna fast på kroppen. Fixeringen måste göras med punktsvetsning. Sedan svetsas ämnena i kanterna vid huvudsaklig svetsning.
4. Fästelement. Till blocket svetsas fästen för montering.
5. Rengöring och slutbeläggning. Efter rengöring grundas kroppen och målas med värmebeständig färg för metallprodukter. Målning av fram- och returledning görs i två olika färger för enkel identifiering.

Om polypropenrör används för tillverkning, bör man vara uppmärksam på om de har ett armeringsskikt. Utan detta kan plastkonstruktionen deformeras på grund av temperaturförhållandena.

För dem som inte har specialverktyg kan man montera en fördelare av separata färdiga element. Det är bäst att välja komponenter från samma företag.

Installation av kammen i värmesystemet

Första uppgiften är att kontrollera fördelarens tätning. Installationen utförs enligt projektschemat. Beroende på materialet som används för huvudblocket bestäms anslutningsvillkoren.

I komplexa system med många kretsar för olika ändamål måste ett vertikalt rör – hydraulisk separator installeras. Med dess hjälp sker utjämning av tryck, fördelning av fram- och returflöden för värmeöverföringsmediet.

Valet av anslutningsteknik beror helt på vilken modifiering av den använda enheten.

Förutom att hålla nivån måste man även följa dessa regler vid installation:

• elektriska och gaspannor ansluts till övre eller nedre rörstumpar;
• i konstruktionens ände monteras en cirkulationspump;
• anslutning av kretsar kan göras upptill eller nedtill på fördelaren;
• indirekt uppvärmningsapparater och pannor som drivs med fast bränsle måste anslutas till fördelningsgruppen från sidan;
• hela hydrauliska separatorn för golvvärmesystemet placeras i en skyddslåda – på så sätt minskar risken för skador på kollektorns komponenter.

I slutskedet måste du göra en kontrollstart av värmesystemet för att i tid upptäcka dolda eller uppenbara brister i den gjorda konstruktionen.

Ytterligare information om hur man organiserar ett strålningsvärmesystem med en fördelarkam finns i den här artikeln.

Slutsatser och användbar video om ämnet

Detaljerad teknisk process för montering av en kollektorgrupp:

Färdiga kammar för golvvärme, utrustade med funktioner som inte alltid behövs, är på grund av sin höga kostnad otillgängliga för de flesta användare. Låt oss se hur man bygger en budgetvariant själv:

En fördelargrupp kan också realiseras med polypropenrör. Hur man gör det kan du se i videon:

Rätt val av komponenter och installation av kollektorenheten är nyckeln till ett effektivt och pålitligt värmesystem. Tack vare minimalt antal kopplingar minimeras risken för läckor. En viktig fördel – möjligheten att kontrollera och justera varje värmekrets.

Dela med dig av din erfarenhet av montering och anslutning av en fördelarkollektor till läsarna. Lämna gärna kommentarer till artikeln, ställ frågor du har och delta i diskussionerna. Feedback-formuläret finns nedan.