Dragsensorn i gaspannan: hur den är konstruerad och fungerar + finesser för funktionskontroll

Modern gasutrustning kan oftast arbeta helt automatiskt. Tack vare inbyggda komponenter för säkerhetsövervakning säkerställs systemets tillförlitlighet. En sådan anordning är gaspannans dragsensor.

Håll med om att det är ganska bekvämt att använda utrustning som inte kräver ständig närvaro. Men hur fungerar dragsensorn och är den verkligen så pålitlig?

Dessa frågor kommer vi att behandla i vår artikel – vi pratar om dragsensorns konstruktion, dess funktioner och särskilda aspekter vid kontroll av funktionsduglighet. Vi kompletterar materialet med tematiska foton och videor.

Sensorns konstruktion och funktionsprincip

Med tanke på mångfalden av gaspannor bör det noteras att dragkontrollsensorer också finns i olika konstruktioner. Om man betraktar deras konstruktion endast generellt, handlar det om en ganska enkel mekanism hos enheterna.

Grunden för nästan varje dragkontrollsensor i en gaspanna är ett bimetallelement som ändrar form vid temperaturförändringar. I själva verket är det en enkel bimetallplatta som böjs vid uppvärmning eller kylning.

Genom formförändringen av plattan styrs en kontaktgrupp som överför kontakternas tillstånd till «på» eller «av». Kontaktgruppens omkopplingssignal skickas till gaspannans styrenhet eller till en enklare mekanism för gasreglering.

Typen av sensor som övervakar draget i rökkanalen beror på den panna som används.

Så finns det och används i praktiken två typer av gaspannor:

1. Konstruktioner utrustade med enkel skorsten (med naturligt drag).
2. Konstruktioner utrustade med skorsten med turbin (med forcerat drag).

Dessa konstruktioner skiljer sig från varandra och de dragsensorer som används för dem varierar också.

Anordningar för pannor med naturligt drag

I pannor med naturligt drag används en så kallad rökgaskåpa, i vars kropp en enkel minitermostat är inbyggd, som visas på bilden nedan.

En termostat av enkel konstruktion i miniatyrutförande är vanligtvis försedd med en motsvarande temperaturmärkning direkt på höljet (på metallkragen). Denna märkning (t.ex. 75º) anger temperaturgränsen för sensorns kontaktdonsgrupps utlösning.

En termostatisk enhet av denna typ installeras vanligtvis som en del av väggmonterade gaspannor, där en rökgaskåpa som är inbyggd i rökkanalslinjen används.

En sådan anordning fungerar enkelt. Om rökgaserna som passerar genom kåpan med den installerade sensorn värmer enheten över den inställda temperaturparametern (vilket indikerar en överträdelse av dragets normala funktion), bryter kontakterna kretsen.

Följaktligen, på grund av den brutna kretsen, kommer gastillförselsystemet till pannan att stängas av (blockeras). Utrustningen startar igen först efter att sensorn har svalnat och den brutna kontakten har återställts.

Konstruktion av sensorer för turbinpannor

Pannor utrustade med en turbinrökkanal har en något annorlunda dragsensor för gaspanna med en funktionellt annorlunda arbetsprincip. Först och främst består skillnaden i att sensorn faktiskt styr pannans turbinventilator. Med andra ord övervakas det optimala draget av rökgaserna av fläkten.

Det är just därför som dragsensorernas utformning för turbindrivna gaspannor inte är gjord för temperaturkontroll, utan för kontroll av volymen passerande kolmonoxid.

Sådana sensorer fungerar baserat på förekomsten av optimalt undertryck inuti förbränningskammaren och har en kontaktgrupp med tre element:

• kontakt COM;
• normalt öppen (NO);
• normalt stängd (NC).

Konstruktionsmässigt är enheterna utformade i olika former, men deras funktionsprincip förblir densamma. När arbetsförhållanden skapas inuti gaspannans förbränningskammare (optimalt undertryck) sluts kontaktgruppen av lufttrycket och skickar en signal för gastillförsel.

En något annan typ av sensorelement avsedda att övervaka draget i pannan – konstruktioner vars funktionsprincip bygger på tryckskillnaden i utgående flöde.

Hur kontrollerar man sensorns funktion?

Problem med gaspannans drag associeras ofta just med sensorerna. I alla fall pekar många hantverkare traditionellt på ett fel i dragsensorn.

Att kontrollera hur dragsensorn fungerar på en gaspanna för hushåll är ganska enkelt. Det bör noteras att periodisk kontroll av sådana konstruktionskomponenter i princip är en vanlig sak. Särskilt för pannor utrustade med fläkt.

Steg #1 – kontroll av styrsensorer

Nästan varje utrustning med fläkt har särskilda testpunkter som används för att testa sensorn.

Testpunkter (kopplingar) är vanligtvis placerade i rökkanalsområdet (övre delen av pannan). Exempel på var sådana element sitter visas på bilden nedan. Båda kopplingarna är märkta på lämpligt sätt. Det vill säga – de har beteckningarna «+» och «-», som visar flödesriktningen.

Kontrollpunkter (kopplingar) för mätning av undertryck inuti pannans förbränningskammare. Dessa element används för kontrollmätningar med hjälp av en speciell manometer

Bredvid kontrollkopplingarna finns det oftast ytterligare ett kontrollgränssnitt (till vänster, täckt med ett lock), genom vilket det är möjligt att mäta gastemperatur och apparatens verkningsgrad.

Tillvägagångssättet för mätningarna är följande:

1. Skruva av skyddskåporna på kopplingarna.
2. Anslut manometerslangarna till kopplingarna.
3. Var noggrann med anslutningen enligt punkterna «+» och «-».
4. Aktivera läget «Sotare» på pannan.
5. Vänta tills apparaten når maximal drift.

När apparaten har uppnått maximal effekt kontrollerar du manometerns avläsning. Instrumentet ska visa en acceptabel undertrycksnivå som inte överstiger det angivna intervallet för den specifika gaspannemodellen. Det önskade intervallet finns i utrustningens dokumentation.

Utförande av testmätningar av undertrycksnivån inuti förbränningskammaren i en gaspanna med en digital instrument med manometrisk funktionalitet

Förfarandet som visar hur man kontrollerar dragsensorn på en hushållsgasvattenberedare, förutom mätningar med manometer, inkluderar också en nödvändig åtgärd – kontroll av pannans pressostat.

Gaspannans fläkt är traditionellt utrustad med en enhet som kallas pressostat. Tack vare denna enhet sker övervakning av fläktens funktion och i praktiken styrning av brännaren i gaspannan.

Pressostaten är ansluten till luftkanalen med gummislangar. För att kontrollera detta element i kretsen måste man dock öppna gaspannans hölje.

Inne i gaspannans hölje finns två viktiga enheter – turbinfläkten plus kontrollinstrumentet pressostat

Funktionsprincipen för detta tekniska par är ganska enkel. Från luftkanalen, via en gummislang, tas trycket (negativt i förhållande till trycket i den andra slangen) ut av pressostaten.

Om tryckuttaget är normalt, är tryckvaktens kontaktslinga sluten – gaspannan fungerar som vanligt. Om vakuumnivån ändras (avviker), ändras tryckskillnaden, vilket leder till att tryckvaktens kontaktgrupp bryts. Följaktligen stängs utrustningen av (pannan blockeras).

Fläktkontrollenheten – tryckvakten – har en etikett med tekniska parametrar på höljet: gränstryck för tändning och avstängning av gasbrännaren.

Alla märkestryckvakter har alltid driftparametermarkeringar på höljet. I synnerhet anges tryckparametern för apparatens aktivering och avaktivering (t.ex. hos tryckvakten på bilden ovan är det 70/45 Pa). Med andra ord: i detta fall arbetar gasbrännaren vid 70 Pa och blockeras vid 45 Pa.

Steg #2 – kontroll av pannans pressostat

För att kontrollera tryckvakten behöver du utföra en enkel handling – fastställa kvaliteten på omkopplingen av apparatens elektriska krets. Tryckvaktens omkopplingselement är en vanlig mikrobrytare inbyggd i apparatens konstruktion.

Mikrobrytaren styrs (kontakterna sluts eller öppnas) av en platta som påverkas av lufttryckskraften som kommer till apparaten via slangar.

Mikrobrytarens kontakter är anslutna till enhetens yttre hölje. För kontroll måste du därför ansluta en mätinstrument (multimeter) inställd på resistansmätning (Ohm) till kontaktgruppen.

Varje märkesapparat är utrustad med ett elektriskt schema som anges på höljet. Enligt detta schema ansluts multimeterns sladdar till apparatens kontakter.

Test av gaspannans tryckvakts integritet med hjälp av ett standardverktyg för elektroniker (elektriker) – multimeter. Kontroll av mikrobrytarens kretsintegritet.

Efter att multimeterns sladdar anslutits, ansluts en bit silikonslang till tryckvaktens undertryckskanal. Genom den anslutna slangen skapas ett undertryck i apparaten (genom att helt enkelt suga in luft med munnen) och samtidigt övervakas multimeterns avläsningar.

Vid normal omkoppling visar instrumentets visare minimalt motstånd eller reagerar inte alls beroende på trycket som skapas i slangen. Om mikrobrytaren är defekt (omkopplingskanalen är störd) visar multimetern ingen reaktion. I så fall måste tryckvakten bytas ut mot en ny.

Vi rekommenderar att du bekantar dig med nyanserna av inspektion och service av gaspannor.

Steg #3 – identifiera orsaken till minskat drag

Orsaken till minskad drag ligger inte alltid i en trasig sensor.

Så visar praktiken att otillräckligt drag kan bero på många andra faktorer:

• igensättning av luftöverföringsslangar;
• igensättning av fläktens spiralhus inre del;
• bildning av kondens inuti silikonslangar;
• inträngning av främmande föremål in i slangarna.

En vanlig orsak till minskat drag i pannan är igensättning av fläktens spiralhus insida. Rengöring av detta område återställer draget fullt ut.

Rengöring av insidan av fläktens spiralhus på en gaspanna hjälper till att återställa draget till tidigare nivå. För underhållet behövs lite vatten och en mjuk borste.

På fläktens rotorblad och spiralhusets väggar samlas efter långvarig drift av gaspannan stora mängder damm och sot. Med tiden packas dessa avlagringar, får en hård struktur och skapar därmed betydande motstånd mot luftflödet. Detta är en av de vanliga orsakerna till att pannan tappar drag.

Pannans fläkt måste förstås demonteras innan rengöring av insidan. De flesta pannkonstruktioner har enkel demontering/montering av fläkten. Vanligtvis räcker det att lossa två eller tre fästskruvar för att koppla bort komponenten från chassit. Innan detta ska gaspannan kopplas bort från elnätet.

Ungefär så här ska fläkten i en gaspanna se ut under drift för att säkerställa optimalt drag för rökgaserna.

Sköljning med vatten bör göras så att fukt inte kommer in i elmotorns statorlindning och andra elektriska delar. Det bästa alternativet är rengöring genom att blåsa insidan av spiralhuset och bladen med tryckluft. Men hemma är detta ofta inte möjligt.

Rekommendationer för rengöring och egen service av gasvattenberedaren har vi i följande artikel.

Steg #4 – upprepad dragtestning

Efter avslutad rengöring av gaspannans turbinfläkt och montering av denna komponent på sin plats, ska utrustningen testas igen för rökgasdragnivå.

Det vill säga att man återigen ska utföra det som beskrevs ovan – kontroll av undertrycksnivån inuti förbränningskammaren. Det tidigare demonterade gaspannahöljet måste sättas tillbaka – för att återställa pannan till fullt driftklart skick.

En monterad gaspanna är ett obligatoriskt villkor innan testning av utrustningen för undertrycksnivå i förbränningskammaren, eftersom ett öppnat hölje stör turbinens normala funktion.

Som regel visar testresultaten en viss ökning av manometerns avläsning, vilket indikerar att rökavgaskanalen fungerar normalt. Med tanke på denna praxis kan man dra slutsatsen att det inte alltid är temperaturgivaren eller pressostaten som är den främsta orsaken till störningar i gaspannans drag.

Därför bör man från början kontrollera all utrustning och alla tillbehör som ingår i rökkanalsystemet. I detta fall var problemet nämligen igensättning av fläkten i gaspannans turbin.

Möjliga orsaker till sensorns aktivering

Det är inte ovanligt att gaspannans draggivare aktiveras ofta direkt efter installation av ny utrustning och efterföljande driftsättning.

Driftstörningar i pannan vid detta scenario beror vanligtvis på:

• felaktig kanalkonstruktion för rökavledning;
• ovanliga väderförhållanden i regionen;
• försämrade dragegenskaper hos utrustningen;
• felaktig inställning av styrenheten.

I regioner med starka vindar kan orsaken till att givaren aktiveras vara enkel – att vinden blåser in i rökavgaskanalen. För sådana fall rekommenderas att man extra installerar en dragstabilisator på röret.

Om dragegenskaper har nämnts ovan, och för att ställa in styrenheten till gasvattenberedaren bör man anlita specialister.

Slutsatser och användbar video om ämnet

I videon behandlas konstruktionsdetaljer för draggivare, placeringen av dessa komponenter och deras funktionsprincip:

Om professionella tekniker är väl förtrogna med gasutrustning, är felsökning av en gaspanna för en vanlig användare som att famla i mörkret. Dessutom kan hantering av gassystem utan tillräckliga kunskaper leda till allvarliga konsekvenser.

Därför, om man vill själv byta ut eller reparera samma draggivare eller annan utrustning i gasvattenberedaren, bör man åtminstone först studera systemet. Men det bästa sättet att åtgärda fel i gassystemet är att kontakta specialister.

Vill du komplettera ovanstående material med användbara kommentarer om draggivarens funktionsprincip? Eller vill du dela med dig av dina erfarenheter av att testa givaren? Skriv dina synpunkter och kommentarer i blocket nedan, lägg till unika bilder från dina egna tester.