Hur man anordnar ett filtreringsfält för septiktank: typiska scheman + designregler

Avloppssystemet på landet har vissa särdrag som påverkar den sanitära statusen för hela tomten. Effektiviteten av filtrering av avloppsvatten beror på konstruktionen av autonoma reningsverk.

Som sista reningssteg används ofta ett filterfält för septiktank, nödvändigt för efterrening av vätskan. Låt oss ta reda på hur man korrekt utför beräkningar och bygger fältet med egna händer.

Filterfält som en del av avloppssystemet

Utan huvuddelen som utför den första bearbetningen av avloppsavfall, det vill säga septiktanken, används inte filterfältet, eftersom dess syfte är efterrening av redan renad vätska. För att göra det tydligare, låt oss titta på hur det lokala reningsverket fungerar.

Reningsprocessen börjar i behållaren där avloppsvattnet separeras i olika fraktioner: fasta mineralavfall faller som sediment, fett flyter upp och bildar en film, en del ämnen stannar kvar i vattnet som suspension. Om lufttillförsel inte säkerställs sker nedbrytningen av en del av avfallet genom aktivitet av anaeroba bakterier.

Schema för avloppssystem bestående av invändig avloppsledning, två-kammar septiktank med lufttillförsel (behållare + aerob avdelning), kollektor och filterfält

Därefter rinner vätskan vidare till nästa avdelning, som är utrustad med ventilation, där aeroba mikroorganismer tar hand om avloppsvattnet. De bildar aktivt slam som sedan kan användas som gödsel. Resultatet av tvåstegsrening är en något grumlig vätska, som ännu inte är lämplig för användning.

Den omvandlas till tekniskt vatten eller rinner helt enkelt ut i marken (dike, vattendrag) efter att ha genomgått efterrening, vilket utförs på följande sätt:

• på filterfältet;
• i infiltrator;
• direkt i marken;
• i filtreringsbrunn.

Ett typiskt flerstegssystem med dussintals varianter är bra eftersom det effektivt renar avloppsavfall, minimerar behovet av samarbete med slamtömningsföretag och håller tomtens ekologi ren. Nu ska vi titta närmare på konstruktionen av filterfältet.

Konstruktionsegenskaper för filterfält

Ett filterfält är en relativt stor markyta där sekundär rening av vätskan sker.

Denna rengöringsmetod är uteslutande biologisk och naturlig, och dess värde ligger i kostnadsbesparingar (inga extra enheter eller filter behöver köpas).

Storleken på filterfältet beror på den tillgängliga ytan och trädgårdens landskapsegenskaper. Om utrymmet är otillräckligt anläggs istället en absorberande brunn, som också filtrerar vätskan innan den når marken.

En typisk konstruktion av filterfält är ett system av parallella dräneringsrör (drän) som går från en insamlare och placeras med jämna mellanrum i diken med ett tjockt sand- och gruslager.

Tidigare användes asbestcementrör, nu finns det ett mer pålitligt och ekonomiskt alternativ – plastdrän. Ett obligatoriskt villkor är ventilation (vertikalt installerade ståndrör som säkerställer syretillförsel i rören).

Systemets konstruktion syftar till att vätskan fördelas jämnt över det avsatta området och uppnår maximal rening, därför finns det flera viktiga punkter:

• avstånd mellan drän – 1,5 m;
• längd på dräneringsrör – högst 20 m;
• rördiameter – 0,11 m;
• intervall mellan ventilationsståndrör – högst 4 m;
• höjd på ståndrör över marknivå – minst 0,5 m.

För att vätskan ska kunna röra sig naturligt har rören en lutning på 2 cm/m. Varje drän är omgiven av en filterkudde av sand och småsten (kross, grus) samt skyddas från jordinträngning av geotextil.

En av de komplexa varianterna: efter rening i filterfältet hamnar vattnet i en uppsamlingsbrunn, varifrån det pumpas upp. Dess vidare väg går till en damm eller ett dike, samt till ytan – för bevattning och tekniska behov.

Det finns ett villkor utan vilket installation av en septiktank med filterfält är olämplig. Särskilda genomsläpplighetsegenskaper hos jorden krävs, det vill säga på lösa grov- och finkorniga jordar utan partikelbindning kan ett efterreningssystem byggas, medan täta lerjordar med sammanhållna partiklar inte är lämpliga.

Typiskt schema för anläggningen

Oavsett filterfältets totala storlek består dess konstruktion av följande delar:

• insamlare (kontrollbrunn, fördelningsbrunn);
• nätverk av plastdrän (dräneringsrör med hål);
• ventilationsståndrör;
• filterkudde.

Traditionellt består dräneringsskiktet av sand och grus (kross, småsten). För att skydda dränen används geotextil. Avloppssystemet med filterfält ser ut så här:

Observera tjockleken på dräneringsbädden. Minimivärdet anses vara en total tjocklek på 1 m, på detta schema är den större: kross – 0,3-0,4 m, sand – 0,8-1 m

När du bygger filterfältet själv behöver du inte nödvändigtvis bygga kollektorn själv – i handeln finns plastavloppsbehållare i önskad volym.

Ofta klarar man sig utan fördelningsbrunn genom att ansluta septiktanken direkt till rörsystemet – men detta är praktiskt för små filterfält.

Schema för filterfält med area 4 m x 3,75 m. Avstånd mellan dräneringarna är 1,5 m, varje dräneringsrör är utrustat med en ventilationsstapel. Som underjordiskt filter används en 'bädd' av sand och kross med ett lager geotextil.

Ibland används färdiga plastenheter – infiltratorer – istället för filterfält. De är användbara när det råder brist på ledig yta och marken inte har lager av lerjord med mojord och har tillräckliga genomsläpplighetsegenskaper.

Om så önskas kan du installera flera infiltratorer som förbinds med rör i serie.

Schema för lokalt avloppssystem med infiltrator. På filterfält rekommenderas inte att anlägga blomrabatter, eftersom rotsystemet kan skada rören. För infiltratorn är däremot blomsterdekoration det mest lämpliga alternativet.

Därefter tittar vi på hur man korrekt projekterar och installerar filterfält.

Projektering av filterfält

Att upprätta en projektplan är ett obligatoriskt steg före allt seriöst byggande. Det är nödvändigt för att göra exakt utmärkning, utföra beräkningar, göra upp en kostnadsberäkning, förbereda material och ta hänsyn till alla nyanser.

En professionellt utarbetad projektplan skyddar mot misstag som är typiska för oerfarna nybörjare.

Hur väljer man schema och plats?

Valet av schema beror på tre faktorer:

• septiktankens typ;
• tillgången på ledig mark;
• kraven på rening.

Saken är att graden av rening skiljer sig mellan olika septiktankar. Till exempel behöver biologiska reningsverk (Topas, Astra, Evrobion) inte alls något filterfält: det 98% renade vattnet går direkt till ett dräneringsdike eller vattendrag.

Septiktankar som byggts själva av betongringar, tegel eller däck är däremot inte i sig effektiva reningsanläggningar, därför kräver vätskan som kommer ut ur dem ytterligare efterrening.

Vi rekommenderar att du bekantar dig med instruktioner för självmontering av olika typer av septiktankar:

1. Septik av betongringar: konstruktion, scheman + steg-för-steg installationsprocess
2. Hur man bygger en avloppsgrop av tegel: varianter och metoder för konstruktion
3. Hur man bygger en septiktank av däck själv: steg-för-steg-instruktion
4. Hur man bygger en tvåkammarseptik av betongringar: bygginstruktion

Som regel placerar du alla avloppselement i en linje, det vill säga de byggs i följd i en riktning från huset – först septiktanken, sedan filtreringsfältet.

Schema för en septiktank med 3 kamrar (sedimenteringstank + anaerob reningskammare + uppsamlingsbrunn), byggd av betongringar med ett filtreringsfält utrustat med ventilationssystem

Det innebär att du vid installation av septiktanken måste ha i åtanke att en del av den fria ytan bakom den kommer att behövas för byggandet av PF (filtreringsfältet) eller, som ett minimum, installation av en infiltrator.

Vid stora flöden av avloppsvatten gäller principen: ju mer grenig och längre nätverket av dräneringsrör är, desto effektivare rening.

Det är värt att från början uppmärksamma specifikationen av utformningen av filtreringsfält:

Beräkningar av dimensioner och upprättande av kostnadsberäkning

För att korrekt beräkna fältets dimensioner måste du ta hänsyn till den dagliga mängden avloppsvatten och jordens sammansättning. Om du känner till jordens egenskaper exakt, kan du också utgå från septiktankens volym.

En tabell kan hjälpa dig med beräkningarna av filtreringsfältet.

Anta att volymen på din septiktank är 8 m³ och jordens sammansättning är grovkornig homogen sand. Följaktligen krävs minst 4 m perforerade rör (eller 2 rör på 2 m vardera) för effektiv rening av vätskan från septiktanken.

Men dessa är ungefärliga beräkningar. Det finns tabeller som gör det möjligt att mer exakt bestämma dimensionerna på den 'arbetande' ytan. De är baserade på hänsyn till egenskapen vattenpermeabilitet i jordar.

Här är en variant av en sådan tabell som kan vara användbar för ägare av lantfastigheter med ler- eller sandjordar.

Enligt tabellen kan man dra slutsatsen att tomter med lerjord inte är lämpliga för infiltrationsbädd, medan sandiga områden med medel- och grovkornig sand är mest passande.

Torvens egenskaper motsvarar uppgifterna om siltig sand, medan sten och grus har maximal vattengenomsläpplighet: deras filtreringskoefficient är 100-200 m/dygn. Det finns inga tillåtna belastningsnormer för dem, eftersom så lös sammansättning kan släppa igenom vilken vätskemängd som helst.

När man har bestämt fältets dimensioner kan man räkna ut antalet rör, ventilationsrör (i genomsnitt 1-2 per dränering), fyllnadsmaterial (grus, småsten, krossad sten, sand), geotextil och därefter uppskatta den totala kostnaden för alla material.

Monteringsanvisning för filterfält

Förutom de nämnda materialen behövs verktyg för schaktning (spadar, hinkar, skottkärror). Diken för dräneringarna är inte lika djupa som schaktet för septiktanken, så man behöver inte anlita byggmaskiner. Men flera arbetare kan påskynda processen.

Arbetscykeln för att anlägga infiltrationsbädden kan delas in i ett antal standardsteg:

Steg 1 – anläggning av diken

I första steget måste man förbereda platsen för perforerade rör. Det finns två sätt: man kan gräva ett stort schakt, då blir det bekvämare att anordna dräneringen och montera rörkonstruktionen, eller så kan man gräva flera diken (lika många som dräneringarna), vilket påskyndar byggtiden avsevärt.

Schaktets djup måste vara sådant att vätskan i rören inte fryser under den kalla årstiden, det vill säga det förgrenade rörsystemet måste placeras under tjäldjupet. Vid grävning av diken måste man komma ihåg en liten lutning som tillåter vätskan att röra sig naturligt – självrinning. Lutningen är 1,5-2 cm per meter rör.

Dräneringskonstruktionen består vanligtvis av 2-3 eller fler grenar. Detta beror på att längden på en gren inte bör överstiga 20 m, och 20 m är uppenbarligen otillräckligt för att filtrera hela vattenvolymen.

Vid byggandet av filterfältet följs en strikt geometri. Schaktet har oftast en kvadratisk eller rektangulär form, och dikena har samma längd. Anta att den totala rörlängden är 60 m – man kan göra 4 grenar på 15 m eller 6 grenar på 10 m. Längden på en dränering är avståndet från inloppsröret (eller kollektorn) till den sista ventilationssvampen.

Den nedre delen av dikena fylls med grov sand (från 10 cm till 1 m), därefter med 0,4-0,5 m grus (kross, småsten). Om vattenuppsamlingsdränering behövs – placeras de i marken under sanden, men minst 1 m ovanför grundvattennivån.

Ett av alternativen för anordning av filterfält. Det enda som inte har någon betydelse är jordens sammansättning som används för att fylla det installerade dräneringssystemet. Det kan vara både sand som blivit kvar från 'bädden' och jord som grävdes upp vid schaktarbetet.

Vattenuppsamlingsrören leder till en uppsamlingstank som ligger på motsatt sida av septiktanken.

Steg 2 – läggning av perforerade rör

På den förberedda basen läggs plastdräneringsrör. Själva processen är ganska enkel, det viktigaste är att välja rätt rör.

Man kan köpa färdiga – släta eller korrugerade, med perforering och textillager, eller så kan man ta vanliga avloppsrör och borra hål i dem med en borrmaskin. Rekommenderad diameter för dräneringarna är 100-110 mm.

Korrugerat rör med perforering och filter av geotextil. Material: HDPE, diameter: 110 mm, läggningsdjup: max 5 m. Säljs i rullar, pris per löpmeter: 14-16 kr.

Tillsammans med rören måste du även köpa en uppsättning kopplingar för att sammanfoga olika delar. Du kommer att behöva vinklar och T-kopplingar. Mer information om processen för läggning av dräneringsrör beskrivs i detta material.

Steg 3 – installation av ventilation

Ventilationssystemet är nödvändigt för att syre ska kunna komma in i rören, utan vilket aeroba bakterier förlorar sin livskraft. För ventilationsstammar kan vanliga grå avloppsrör användas, täckta med lock ovanpå för att skydda mot skräp.

Om dräneringarna inte är längre än 4 meter, installeras ventilationsrören i slutet av grenarna. Längre rör förses med 2-4 ventilationssvampar som skärs in i dräneringarna med hjälp av T-kopplingar.

Minimihöjden för ventilationsrör över marken är 0,5 m. Vanligtvis försöker man göra dem mer diskreta eller dekorera dem för att behålla trädgårdens estetiska tilltal.

Steg 4 – återfyllning och fortsatt underhåll

Efter att de perforerade rören lagts måste man återfylla. Från sidorna och ovanpå fylls varje gren med stenkross (övre lagret cirka 50 mm), täcks sedan med ett lager geotextil och slutligen ett tjockt lager jord. Geotextil används för att förhindra att rören sätter igen. Jorden över dräneringarna måste packas, men så att rören inte skadas.

Filterfältet tas i bruk tillsammans med trekammarbrunnen. Särskilda underhållsåtgärder för dräneringarna finns inte. Det anses att filterfältet fungerar felfritt i 6-7 år, därefter måste konstruktionen demonteras och grusfiltret bytas. För att förlänga filterts livslängd läggs geotextil även under gruslagret (stenkross).

Som ett lättinstallerat alternativ till traditionella filterfält har en modern variant utvecklats – infiltrationskassett. Installationen visas i följande bildserie:

Finns det andra lösningar?

Alla kan inte använda filterfält som en metod för efterrening av avloppsvatten. Vad ska den göra som äger en lertomt eller byggt hus på ett område med hög grundvattennivå?

Rekommendationer för val av trekammarbrunnar för hög grundvattennivå beskrivs i denna artikel.

Schema för biologiskt reningsverk. Efter att ha passerat genom flera tankar utrustade med luftare, luftlyftar och filter blir vattnet 98% rent. Huvudfunktionen för avfallsbehandling, precis som i septiktankar, utförs av anaeroba och aeroba bakterier.

Man kan också skapa ett avloppssystem med en filtreringsbrunn, men för installationen krävs också en rad villkor (till exempel icke-lerig jord och att grundvattnet ligger en meter under brunnens tänkta botten).

Om man bara installerar en septiktank utan efterbehandling kommer otillräckligt klarnat och desinficerat vatten att nå marken och en obehaglig lukt kan uppstå.

Slutsatser och användbar video om ämnet

Videor med användbar information om konstruktion av reningsanläggningar.

Septiktank Rostok med filtreringsfält:

Teori om installation av septiktank med filtreringsfält i bilder:

Man kan bygga ett filtreringsfält själv om man gör korrekta beräkningar och uppfyller alla installationsvillkor. För att bestämma jordtyp eller välja septiktank kan man kontakta experter. Ett fullvärdigt avloppsreningssystem är en garanti för ekologisk renhet och därmed komfort.

Om du efter att ha läst vår artikel har frågor om installation av filtreringsfält, vänligen skriv dem i kommentarsfältet så försöker vi svara snabbt.