Hur du kontrollerar ventilationen i lägenheten: regler för kontroll av ventilationskanaler

I stadsmiljö tillbringar människor större delen av tiden inomhus. Brist på frisk luft hotar med minskad arbetsförmåga och försämrat välbefinnande.

Och om du lägger till ständig närvaro av främmande lukter, instängdhet, fukt, mögel i hörnen? Genom att veta hur man kontrollerar ventilationen i en lägenhet kommer du inte att låta situationen bli extrem.

Vi har i detalj beskrivit alla praktiskt beprövade metoder för att kontrollera ventilationssystemens effektivitet. Här hittar du användbar information om konstruktion och alternativ för att förbättra ventilationen. Informationen kompletteras med tydliga illustrationer och videoguider.

Kontroll av drag i ventilationsöppningar

Låt oss klippa några remsor av tunt papper, 20 cm långa och 2-3 cm breda, och hålla dem en efter en mot ventilationsöppningarna i lägenheten på ett avstånd av 5-7 cm. Vid normal ventilation ska remsornas ändar nudda kanten av öppningen men inte sugas in i den.

Anta att pappersremsan knappt dras mot öppningen, inte alls avviker eller avviker åt motsatt håll. Ventilationen är definitivt dålig, men man måste ta reda på vad det beror på – antingen är ventilationskanalerna igensatta eller så finns det ingen lufttillförsel.

Öppna dörren och fönstret, upprepa experimentet med pappersremsan. Om remsan denna gång dras mot öppningen är ventilationsschakten i sin ordning, annars måste man söka efter orsaken till felet.

Samma sak kan kontrolleras med en tändstickslåga, tändare eller ljus, cigarettrök, men det rekommenderas starkt att inte göra det. Sannolikheten för gasläckage och ansamling i ventilationsschaktet är liten, men en genombruten vägg mot grannarna är det minsta av de allvarliga konsekvenser som kan inträffa i detta fall.

För att undvika antändning och explosion av brännbara ämnen som av misstag samlats i ventilationssystemet, använd inte öppen eld för att kontrollera ventilationsdraget. Utsätt inte dig själv eller andras liv för fara.

Ventilationen kontrolleras inte bara efter kriteriet “finns/finns inte”, utan man mäter också lufthastigheten i ventilationskanalen med en anemometer.

Proceduren är följande:

• notera instrumentets avläsning;
• för in mätresultatet och ventilationsgallrets tvärsnittsarea i formeln nedan;
• få fram vilken luftvolym ventilationssystemet släpper igenom (kubikmeter per timme).

Formel för beräkning:

Q = V * S *3600

• Q – luftvolym i kubikmeter per timme;
• V – lufthastighet i m/s (mäts med anemometer);
• S – tvärsnittsarea för ventilationsöppningen i m² (mäts med måttband).

Normen för kök med elektrisk spis är 60 kubikmeter per timme, för toalett/badrum 25 kubikmeter per timme. Mätningar bör utföras vid en temperaturskillnad på minst 13–15 ºC (till exempel ute +7 ºC och inne +21 ºC). Utomhustemperaturen bör inte överstiga +5–7 ºC.

Vid uppvärmning blir ventilationen sämre, och kontrollen blir otillförlitlig. Ju varmare luften utomhus blir, desto större blir mätfelet.

Värdena för genomsnittlig lufthastighet från en ventilationskanal med en viss diameter har erhållits empiriskt.

Om termometern i lägenheten visar plus och utomhus är det minus, strömmar den inre luften från rummet genom ventilationskanalen uppåt eftersom den är lättare och varmare. Men när temperaturen utjämnas försvagas draget i kanalen. När det i lägenheten till exempel är +22°C och utomhus +32°C, stannar den mindre uppvärmda inre luften kvar nere och går inte ut i ventilationskanalen.

Volymen av regelbundet förnyad luft som krävs för arbete och vila i lokaler regleras i samlingen SNiP 41-01-2003.

Under varma sommardagar slutar även en helt fungerande naturlig ventilation att fungera eller vänder om och arbetar i motsatt riktning. Men det är ingen anledning att anse den som defekt.

I våra flerbostadshus finns en till- och frånluftsventilation med gravitationsprincip. Den fungerar enligt fysikens lagar, luftmassorna strömmar spontant in i rummen och sugs ut genom frånluftskanalen.

För hushållsbruk räcker det att köpa en enkel modell av anemometer, medan proffs använder mer exakta instrument med externa loggrar och inbyggda beräkningsfunktioner.

Metoder och egenskaper för konstruktion av tilluftsventilation har noggrant behandlats i en av de populära artiklarna på vår webbplats.

Orsaker till brist på lufttillförsel

Så, dragprovet visade att ventilationskanalerna är fria, men luften i lägenheten stagnerar, köksodör och, ännu värre, badrumslukt vädras inte ut.

Saken är den att ventilationen i de flesta av våra lägenheter från början var utformad för att frisk luft skulle komma in naturligt genom gamla träfönster- och dörrkonstruktioner tack vare otäta luckor och förekomsten av springor.

Naturlig ventilation i lägenheten: 1 – luft tränger in i rummet från gatan, 2 – strömmar från rum till rum, 3 – går ut i ventilationskanalen. Prestandan hos ett sådant ventilationssystem beror på årstid och väder.

Men numera används helt andra byggmaterial med hög densitet, olika isoleringsmaterial, tätningsmedel och plastfönster. Vi strävar efter att göra våra hem varma och skyddade mot buller och kyla utifrån, men i slutändan stänger vi själva av lufttillförseln.

Plastfönster och metallentrédörrar täpper till rummet så mycket att det blir helt tätt.

Luften kommer inte fram, det saknas drag i ventilationsöppningarna. Speciellt dåligt på vintern, när fönstren inte ens öppnas för vädring, för att inte kyla ner rummen. Men problemet är lätt att lösa.

Det räcker med att öppna fönstret lite, och genom springan börjar luft strömma in. Den går genom lägenheten och når ventilationsöppningarna, som vanligtvis finns i köket och badrummet.

Tyvärr, på vintern om vi vädrar våra bostäder så gör vi det på ett annat sätt. Vi slänger upp alla fönster på vid gavel, men bara en kort stund. Luften byts ut helt, lägenheten hinner inte bli kall, men ventilationen fungerar fortfarande inte och kommer inte att fungera.

Och på sommaren? Under sommarmånaderna blir det inte bättre, eftersom på vintern drivs den naturliga ventilationen av temperaturskillnaden (inne och ute), och när dessa temperaturer utjämnas på sommaren, stannar luftflödet.

Sök efter fel i ventilationskanaler

Det första man tänker på är att ventilationskanalerna är igensatta. Ta bort gallret från ventilationsfönstret och titta in. Skräp som är inom räckhåll kan grävas ut för hand eller samlas upp med dammsugare.

Att avlägsna skräp direkt från ventilationsschaktet är tekniskt svårt, och sådana självständiga åtgärder är förbjudna för privatpersoner.

En ventilationsschakt byggd av tegel har en ojämn innerkant, dess öppning blir snabbt igensatt och kan till och med växa igen helt av smuts. Det är bättre om schaktet är gjort av jämnare betongblock.

Vid misstanke om att ventilationskanalerna är igensatta bör man via förvaltningsbolaget kalla in specialister som har nödvändiga diagnostiska instrument och verktyg.

I det funna skräpet finns ofta mycket byggavfall. Oärliga byggare som utför renoveringar och ombyggnationer slänger ofta medvetet skräp i ventilationsschaktet, utan att bry sig om att bära ut det på gården.

Resultatet är en blockerad ventilationskanal. Att upptäcka sådana överträdelser bör också skötas av förvaltningsbolaget. Men även utan detta, med varje år av drift, smalnar smuts på väggarna av ventilationskanalens öppning, draget försvagas. I ventilationssystemet samlas damm, spindelväv bildas. Ovanifrån flyger löv in i schaktet, fåglar faller ner.

Detta bidrar också till skador som uppstår på grund av sättningar i grunden, sprickor i väggarna och andra konsekvenser av byggnadens oundvikliga åldrande. Igensatta kanaler klarar inte av sin uppgift.

Planerad inspektion av ventilation i flerfamiljshus

Eftersom ventilationskanalerna är gemensamma för huset, så sköts driften av förvaltningsorganisationen, vars representanter är skyldiga att kontrollera ventilationens skick och vid behov rengöra schakten och reparera dem baserat på licens eller ingå nödvändiga avtal med specialiserade företag.

En blockering i ventilationskanalen kan avlägsnas från husets tak om den är på de övre våningarna. På de nedre våningarna måste man ofta bryta upp schaktets vägg från trappavsatserna.

I reglerna för ventilationskontroll ges svar på många frågor:

• Hur ofta utförs kontroll av ventilationskanaler;
• Ska dragkontroll göras i varje lägenhet eller räcker det att bara undersöka ventilationsschaktet;
• Är samma intervall för ventilationskontroll i badrum och kök;
• Är förvaltningsorganisationen ansvarig, eller är det lägenhetsägaren som ansvarar för dragkontrollen i lägenheten?

I flerbostadshus utförs kontroll av ventilationskanaler 1-2 gånger per år – det beror på om det finns gasapparater eller om endast el används. Vid förekomst av gas kontrolleras ventilationen två gånger – sommar och vinter. Om allvarliga fel upptäcks är det förbjudet att använda gasapparaterna tills de är åtgärdade.

Man får inte på egen hand ändra, reparera, förbättra ventilationen i lägenheten, eftersom den är kopplad till det gemensamma systemet. Alla åtgärder samordnas med berörda tjänster.

Problem med ett fungerande system

Det händer att ventilationen fungerar länge utan problem, men sedan plötsligt stannar eller börjar blåsa luft i motsatt riktning. Om man bortser från alla orsaker som beskrivits ovan, så visar det sig att ventilationsproblemen inte slutar där.

Låt oss analysera hur naturlig ventilation är utformad i ett flerbostadshus med en vertikal samlingskanal.

Luften går in i en individuell kanal, stiger parallellt med det gemensamma schaktet och går in i det genom en öppning på nästa våning, utan att nå pluggen som separerar nästa individuella kanal som tillhör lägenheten ovanför.

Det huvudsakliga ventilationsschaktet leder från första våningen till vinden. Alla lägenheter är utrustade med individuella ventilationsgångar (slangar eller satellitkanaler).

Var och en av dem stiger från ventilationsöppningen i en specifik lägenhet upp en våning och ansluter till huvudkanalen något under samma individuella ventilationsgång som tillhör lägenheten en våning ovanför.

Luft från lägenheten via en anslutningskanal förs till det gemensamma schaktet och därifrån vidare upp till vinden och sedan ut. Dessa anslutningskanaler matar det gemensamma flödet, och om luft slutar komma in i dem kommer dess volym och hastighet i huvudschaktet också att minska.

En gren som slutat fungera i en lägenhet kommer inte att slå ut hela ventilationen i ett hus med 5, 9 eller 16 våningar. Men ju fler lägenheter som faller ur det gemensamma ventilationssystemet, desto svagare blir det. När en kritisk gräns nås sviktar ventilationen: luftflödet som når vinden är så svagt att det inte kan trycka sig själv vidare.

Dessutom rör det sig nedåt, och först dras det tillbaka in i grenkanalerna på de två översta våningarna. För att skydda de övre våningarna från backdrag leds de individuella kanalerna direkt ut på taket. Men att utreda varför lufttillförseln till ventilationsschaktet minskar måste göras i de enskilda lägenheterna.

Bredvid det gemensamma schaktet finns individuella ventilationskanaler för kök och badrum. På varje våningsplan har de en öppning till det gemensamma schaktet och är avstängda med pluggar.

Betrakta en två- eller trerumsbostad där kök och badrum/toalett ligger långt ifrån varandra, och därför har man byggt två oberoende ventilationskanaler. En betjänar köket och den andra sanitära utrymmen. Detta par kanaler suger ut den stillastående luften från lägenheten till ventilationssystemet, och ersätts av frisk luft.

Endast lufttillförsel utifrån anses korrekt. Den utbredda ersättningen av enkla men andningsbara träfönsterkarmar med isolerglasfönster stör cirkulationsprocessen. De släpper inte igenom luft, och tillfällig öppning av fönster för vädring hjälper inte, eftersom ventilationen kräver kontinuerlig lufttillförsel för att fungera.

Om ytterdörren inte sluter helt tätt kan luft komma in från trapphuset. Kvalitetsmässigt är den inte bättre än luften i lägenheten, men den upprätthåller ventilationens funktion. Men behövs ett ventilationssystem som transporterar luft inifrån huset – med tobakslukt (det röks ofta i trapphuset) och liknande?

När det inte heller finns något lufttillflöde via ytterdörren kommer den ena av lägenhetens två ventilationskanaler (med starkare drag) att börja suga luft från den andra kanalen. Det innebär att draget vänds i en ventilationskanal på bekostnad av den andra. Effekten är densamma – annans frånluft i lägenheten, massor av oönskade lukter och dofter.

Ventilationens nycker på de översta våningarna

Utöver vertikal avluftning av ventilationsschaktet utomhus finns det andra tekniska konstruktioner för ventilationssystemet – med en horisontell anslutningslåda på vinden som har ett gemensamt utlopp till taket, och med en stor mellanliggande ventilationskammare (ackumulator) som utgörs av själva vinden, varifrån luften rör sig ut genom ett gemensamt ventilationsschakt.

I många bostadsflerbostadshus förekommer en av dessa två ventilationsscheman – med horisontell samlingskanal (till vänster) eller med varm vind (till höger)

För att ventilationen i lägenheterna på de övre våningarna ska fungera normalt måste luften stiga uppåt i det vertikala schaktet åtminstone några meter, men hindret är vinden, och följande inträffar:

• I schemat med horisontell låda – luften från alla våningar når upp till vindsnivån och möter taket på denna låda. Utan att vända horisontellt försöker den hitta andra passager, och dessa blir ofta de närliggande ventilationskanalerna på de övre våningarna;
• I schemat med utlopp till vinden – i satellitkanalerna på de övre våningarna accelererar luftflödet inte tillräckligt för att flöda över till den rymliga vinden, och luftväxlingen i lägenheterna saktar ner.

I det första fallet trycks ventilationen i motsatt riktning, och alla lukter från de nedre lägenheterna tränger in till de boende ovanför. Två lösningar på problemet – att modernisera anslutningslådan om det är tekniskt genomförbart, eller att separera satellitkanalerna på de övre våningarna från lådan, isolera dem och leda dem direkt till schaktet som går ut på taket.

I det andra fallet är draget på de översta våningarna redan svagt, och om vinden är dragig kan det dessutom vända om. Därför förlänger man satellitkanalernas längd på de övre våningarna, leder ut dem högre upp på vinden och riktar dem mot det gemensamma schaktet, så att luftflödet från de nedre våningarna drar med sig de svagare övre flödena.

Rengöring av ventilationskanaler

När det gäller det huvudsakliga ventilationsschaktet får privatpersoner inte röra det. Vänd dig med ett klagomål om dålig ventilation till förvaltningsbolaget och vänta på specialister. Innan de anländer måste du meddela grannarna så att de kan skydda sig mot eventuella utsläpp av fin svart damm från ventilationsgallren.

Den klassiska metoden att rengöra ventilationskanaler med en borste. Men den ersätts stadigt av moderna metoder som bygger på användning av teknik.

Efter undersökning av ventilationskanalerna utfärdar kommissionen en rapport med föreskrifter för drift och reparation.

Under undersökningen mäter man kanalernas tvärsnitt, längden på förträngda avsnitt, och uppmärksammar tillståndet:

• schaktväggar (sprickor o.d.);
• anslutningsrör;
• horisontella segment;
• luftintag, huvar, luckor m.m.

För rengöring av kanalerna används industriella dammsugare och mekaniska verktyg med olika munstycken. Schaktet belyses med strålkastarlampor och dess insida inspekteras med digitalkameror och videokameror.

Kräver inte mycket tid och kostnader reparation av ventilationskanaler. Skadade delar av kanalen återställs genom att installera rör av metall eller keramik, inmurning med bindemedel eller foder med polymerer.

Du kan och bör rengöra ventilationskanalen från lägenheten till husets gemensamma schakt på egen hand:

• Flytta undan möbler, ta bort onödiga föremål, ställ en stege mot väggen;
• Nedanför ventilationsöppningen, sätt fast papper eller tidning på väggen med maskeringstejp för att slippa rengöra tapeter eller kakel, och täck golvet;
• Ta bort den dekorativa gallret;
• Sätt på dig handskar och ta försiktigt bort smuts och skräp från ventilationskanalen.

Ta bort resterande smuts med dammsugaren, sätt tillbaka det rengjorda gallret eller ett nytt som ersättning för det gamla. Efter rengöringen, kontrollera draget igen med ett fönster på glänt.

Metoder för att optimera ventilationen i lägenheten

Om ventilationen i lägenheten störs på grund av installation av täta fönster med isolerglas, använd då ventilationsläget. Sommarventilation känner vi alla till – det är en helt öppen båge eller dess position i vinkel med hjälp av en vrid- och tippmekanism.

Vinterventilation kallas även för mikrospringa. För att växla till detta läge måste du vrida fönsterhandtaget 45º med bågen stängd.

I vinterventilationsläget är springan som bildas mellan bågen och karmen knappt synlig, men luften som sipprar in är fullt tillräcklig för att upprätthålla ventilationen.

En annan lösning är att använda tilluftsventiler. De monteras i ytterväggen, i fogarna mellan fönsterkarmen och väggen som är fyllda med monteringsskum, i fönsterprofilen eller under fönsterbrädan.

På vintern drar det lite kallt från ventilerna, men under varma sommaren kan det helt utebli lufttillförsel. Därför är det vettigt att dessutom utrusta ventilationskanalternas mynningar med frånluftsfläktar.

I badrummet måste man kämpa mot hög luftfuktighet. Fuktskyddade fläktar som är inbyggda i ventilationsöppningarna slås på automatiskt när de känner av ökad fuktighet och stängs av när ångan försvunnit och luften blivit torrare.

På toaletterna kan man installera en fläkt med rörelsesensor och timer i ventilationssystemet. Fläkten börjar automatiskt snurra när någon går in och stannar efter den inställda tiden på timern. I köket är fläktar med luftkvalitetssensor som känner av cigarettrök och andra oönskade lukter användbara.

Ventilernas flödesegenskaper varierar, det finns modeller med justering, man installerar vanligtvis två till fyra ventiler per lägenhet.

Och slutligen om kökfläktar. Deras effekt räcker för att under drift passera en betydande del av luften i lägenheten. Om det naturliga luftflödet inte räcker till, kommer luft oundvikligen att börja strömma tillbaka från ventilationsschaktet i badrummet. Begränsa användningen av fläkten och öppna ett fönster när du sätter på den.

Slutsatser och användbar video om ämnet

Vad göra om ventilationen inte fungerar:

Så snart du upptäcker några avvikelser i ventilationssystemets funktion, vidta omedelbart åtgärder. Om du inte klarar det själv, anlita experter.

Om du har frågor när du tar del av informationen vi presenterat, har värdefull kunskap, eller hittar brister i artikeln, inbjuder vi dig att kommentera. Skriv gärna kommentarer i blocket nedan.