Varför surrar regulatorn på gasflaskan: vad ska man göra om gastrycksregulatorn låter

Regulatorn är en obligatorisk komponent i anslutningsschemat för tankar med flytande och komprimerade gasblandningar. De installeras på gastankar, enskilda flaskor och flasksystem för att stabilisera och bringa till normala tryckvärden för gas som går till hushållsutrustning, svetsbrännare och värmare.

Det händer att under drift börjar anordningen för stabilt tryck att låta. Vi berättar varför regulatorn surrar på gasflaskan, analyserar orsaken till ljudet. Vi tipsar om hur man åtgärdar störningar i apparatens funktion som kan identifieras 'på gehör'.

I den artikel vi presenterar beskrivs detaljerat typerna av gastrycksstabilisatorer och deras konstruktionsegenskaper. Metoder för att återställa full funktionsduglighet ges. Våra rekommendationer hjälper hemmafixare att klara reparationen på egen hand.

Anordningar för tryckreducering av gas

Behovet av att använda regulatorer beror på skillnaden i gastryck i tankar avsedda för lagring och doserad leverans av gas till apparater, och de arbetstrycksparametrar som dessa apparater kräver för att utföra sina uppgifter. Vid uttag av bränsle från en sluten behållare måste trycket i gasblandningen minskas tio gånger eller mer.

Sänkning av trycket hos flytande eller komprimerad gasblandning till arbetsegenskaper – regulatorernas huvuduppgift. Dessutom håller de automatiskt gastrycket inom de gränser som krävs för normal funktion. Och de skyddar även gastanken från bakslag som kan uppstå vid antändning.

Med hjälp av regulatorer utförs reglering av gastrycket. De kan ställas in för att leverera gas med tryckparametrar som är acceptabla för praktiskt taget alla typer av hushålls- och industriell utrustning. Trots den omfattande listan av funktioner är alla typer av enheter konstruktionsmässigt enkla och fungerar dessutom enligt en liknande princip.

Typer av gasregulatorer

För att förstå varför gasflaskan började låta, måste man studera dess konstruktion. Låt oss undersöka vilka typer av regulatorer som används i hemmet för justering och stabilisering av trycket hos gasblandningar.

Klassificering görs enligt följande grupperande kännetecken:

• Arbetsprincip. Regulatorer finns i direkt och omvänd verkan. De första minskar trycket i själva behållaren och före röret som är anslutet till gasutrustningen. De andra sänker först trycket i flaskan, sedan vid utloppet från den.
• Användning. Man skiljer på nätverks- (N), flask- (F) och ramp- (R) enheter. Nätverksenheter monteras på gasledningar, rampenheter på flasksystem som levererar gasformigt bränsle i stora volymer. För hushållsbruk och engångssvetsarbeten lämpar sig flaskmodeller.
• Typ av gas som reduceras. Tryckstabiliserande enheter installeras på alla typer av gasflaskor. För att exakt välja rätt regulator målas de i flaskans färger. För propantankar tillverkas röda, för syrgasflaskor blå, för acetylenbehållare – vita.
• Reglerschema. Inställning av arbetstryckparametrar kan utföras och justeras mekaniskt, sådana enheter kan vara enstegs (E) och tvåstegs (T). Regulatorer med pneumatiskt tryckval är endast enstegs.
• Anslutning. Reduktionsventiler tillverkas för montering på flaskor med brännbara och icke-brännbara gaser. Till syrgasbehållare ansluts enheterna med muttrar med högergänga, till flaskor med propan-butanblandning – med muttrar med vänstergänga. Acetylenreduktionsventil ansluts med hjälp av en klämma och en stoppskruv.

Låt oss analysera och studera konstruktionen och funktionsprincipen för gasreduktionsventiler som traditionellt används i hushåll för att reglera tillförseln av gasblandning till apparater.

Konstruktion och funktionsprincip

Trädgårdsägare och ägare av små privata hus använder en av de mest vanliga hushållsmodellerna av gasreduktionsventil för gasleverans till spisar, värmare och värmepannor: NZGA RDSG-1-1.2, som i folkmun kallas 'grodan', eller dess motsvarigheter.

Den enkla enstegsmodellen är extremt enkel konstruerad. Reduceringen sker av ett membran som trycks utifrån av en fjäder. Membranet begränsar gasens väg genom enhetens hålrum så att från utloppet till gasslangen eller röret kommer ett flöde med specificerad volym och normaltryck.

Om trycket i reduktionsventilens hålrum ökar, lyfts ventilen och brickan som är kopplade till membranet och täcker inloppsöppningen. På så sätt säkerställs tryckstabilitet. Och vid behov av att ändra tryckets arbetsegenskaper flyttas dessa reglerelement, vilket ökar eller minskar inloppsöppningens tvärsnitt.

Tryckregulatorn av typ “grodan” börjar oftast låta på grund av skada på membranet eller förlust av täthet om det har förskjutits

I något mer komplexa enheter, till exempel i modell FL92-4 PS, sker reduceringen av en ventil som begränsar flödet och på så sätt skapar det tryck som apparaterna kräver.

Membranet i sådana enheter deltar inte direkt i tryckbildningen, utan sänker bara de ursprungliga parametrarna. På membranet verkar gasflödet från ena sidan och en skruvfjäder som trycker underifrån från den andra.

I kopplingsscheman för reducerventiler med möjlighet att justera gastrycket krävs en manometer. Den behövs för att övervaka de inställda parametrarna och kontrollera tillståndet på gasblandningen i behållaren.

Dessa enheter uppvisar en viss tryckförlust när den blå bränslet förbrukas i behållaren med gasblandningen. Därför finns en justerskruv på höljet som gör det möjligt att korrigera driftparametrarna. För att undvika fel vid justering förses sådana modeller med manometrar.

I mer komplexa reducermodeller ställs de tryckegenskaper som krävs för gasblandningen in av både en böjbar membran och en öppnande ventil.

I enheter av den tredje typen, till exempel TECH CONTROL serie OX OR-128 märke Svarog 95255, sker sänkning och stabilisering av tryckegenskaperna genom samtidig rörelse av både ventilen och membranet.

Det gasflöde som kommer in i reducerns utrymme hålls och kontrolleras å ena sidan av ventilen, å andra sidan av en fjäder med överföringsskiva och membran.

För att övervaka tryckparametrar i reglerenheter med arbetsventil och membran används två manometrar. De monteras på in- och utloppet av reducern.

Arbetet för reducrar av den tredje typen måste övervakas med två manometrar placerade på in- och utloppet av enheten. De tenderar också att ändra arbetstrycket vid reducerns utlopp allt eftersom gaskällan töms.

Störningar i drift och reparationsåtgärder

Vi har sett hur typiska gasreducermodeller är uppbyggda och konstaterat att konstruktionen saknar tekniskt komplicerade delar. Allt är så enkelt att man inte alls behöver kontakta gastekniker för att reparera enheterna. Enkla reparationsarbeten kan lätt utföras på egen hand.

Man behöver bara i förväg ta reda på vad man ska göra för att reducern på gasflaskan ska sluta brumma.

Orsakerna till buller i reduceringsenheten inkluderar:

• Deformation och skada på den elastiska arbetsdelen (membranet) i anordningen, vilket ofta orsakas av att trycket på gasblandningen vid utloppet från flaskan eller gastanken överskrids.
• Felaktig användning. Oftast skadas fjädern eller membranet på grund av slarviga och okunniga åtgärder vid egen justering.
• Förberedelse för att tillföra en dålig, dåligt renad gasblandning till gasapparater.

Ofta räcker det i de inledande stadierna av buller i reducerventilen att justera fabriksinställningarna. Vi noterar dock att 'grodan' är en oreglerbar anordning, den måste ändå repareras. Reparationen utförs genom enkel utbyte av skadade delar: membran, änden på bypassventilen eller fjädern.

Hur byter man membranet?

För att byta membranet är det bättre att använda ett reparationskit som tillverkas av gasreducerventilens tillverkare. Detta elastiska element tillhör kategorin slitdelar som periodvis slits ut, därför levererar tillverkare av dyra reducerventiler utbytbara delar.

För att kunna utföra reparationen korrekt och byta ut skadade delar måste du noggrant studera anordningen med hjälp av den tekniska dokumentation som medföljer produkten.

Om du inte har ett membran för din reducerventils märke måste du ta reda på följande egenskaper:

• Mått på gummi-tygdiafragman (membranet).
• Tjockleken på det oljade elastiska tyget som membranet är tillverkat av.
• Placering av fästpunkter runt membranets omkrets.

Uppgifterna finns i den tekniska dokumentationen för anordningen eller kan erhållas genom enkla mätningar.

En av de typiska orsakerna till att gastryckregulatorn från flaskan inte fungerar är förlust av täthet i membranets anliggningsområde eller skada på själva membranet.

Det händer att ljudet i reducerventilen uppstår inte på grund av ett trasigt eller deformerat membran, utan på grund av förlust av täthet mellan det och huset.

I så fall räcker det att helt enkelt demontera och återmontera reducerventilen. Före återmonteringen ska de delar av huset som kommer i kontakt med membranet smörjas med tätningsmedel, därefter sammanfoga komponenterna så att diafragman ligger perfekt an mot den hårda basen.

Hur lagar man tryckreduceringsfjädern?

Processen att byta ut fjädern som trycker på ventilen eller membranet är inte svårare än att installera ett nytt membran. I konstruktionen av reducerventiler som används i system med gasflaskor används reduktionsfjädrar av första steget, Ø 15,5 med 12-14 varv.

Fjädrar används i konstruktionerna av alla typer av gasreducerventiler. De finns i enkla oreglerbara 'grodor' och i mer komplexa apparater med justeringsanordningar

Fjädern kan under drift helt enkelt spricka, förlora spänst och elasticitet, sträckas. På grund av något av dessa fel kommer membranet och inloppsventilen inte att kunna balansera deras kraft, dvs. kontrollen över gasflödet in i regulatorn kommer att förloras.

Vid brott på fjädern byts den ut mot en exakt likadan del. Om den bara har sträckts något, löses problemet genom att installera en packning. Tjockleken på denna packning väljs utifrån situationen, genom att mäta det avstånd som behöver reduceras i praktiken.

Hur byter man tryckreduceringsventilen?

Detta arbete är allvarligare än de föregående. En viktig funktionell del av regulatorn är kopplad till justerskruven, vars läge bestämmer gastrycket. Den trycks av en fjäder som lätt kan skadas om man använder för mycket kraft.

Dessutom kan ventilen inte klara sina uppgifter på grund av skada eller deformation av änden på röret som trycker mot den. Vippans rörelse kan störas av någon förskjuten eller skadad del. Ventilfel kan också observeras på grund av slitaget på packningen.

I konstruktionen av tryckregulatorer för komprimerade gaser, som i hemmet främst används för gassvetsning och skärning av metaller, används liknande konstruktionselement.

Naturligtvis måste regulatorns hölje demonteras för att återställa ventilens funktion. Vippans rörlighet säkerställs genom att sätta tillbaka förskjutna delar. Om nödvändigt, slipa kanten som hindrar fri rörelse.

Det händer ofta att alla ventilfel bara beror på en läckande packning. På grund av den ändras enhetens element något i läge, men även bråkdelar av millimeter påverkar funktionen hos en så känslig anordning. Det "botas" genom att installera en ny packning.

Om rörets ände är skadad behöver den bara slipas. Om röret eller vippan är allvarligt skadade, bör de bytas ut. Byte görs med hjälp av reparationssatser som tillverkas för underhåll och reparation av gasarmatur.

Slutsatser och användbar video om ämnet

Följande video visar tydligt konstruktionen och arbetsprincipen för en regulator för flytande gasblandning:

Videon presenterar rekommendationer för val av regulator av typen “groda”:

Videopresentation av en propanregulator med manometer:

Man bör komma ihåg att teknisk inspektion och reparation av gasapparaters armatur ska utföras av personal från gasleverantörer som ansvarar för leverans av naturgas och service av utrustning. Men de enklaste operationerna kan man klara av på egen hand. Det händer till exempel om det är svårt eller omöjligt att kalla en gastekniker till sommarstugan.

Vill du berätta om hur du reparerade gasregulatorn med egna händer? Känner du till processens finesser som kan hjälpa webbplatsens besökare? Dela med dig av dessa användbara tips och fotografier om ämnet i artikeln i blocket nedan.