Tryckregulator för gasolbehållare: funktionsprincip, konstruktionsegenskaper och instruktion för byte

Håller du med om att vid projektering och installation av gasutrustning är arbetstrycket en parameter som förtjänar särskild uppmärksamhet? Eftersom endast genom att följa nödvändiga värden och konstant justering av denna egenskap är säker drift av gassystemet möjlig.

Stabilisering och sänkning av trycket på gasen som finns i lagringstanken säkerställs av regulatorn för gasolbehållaren, därför är regulatorn en integrerad del av systemet: ”gasolbehållare – gasförbrukningsenheter”.

Egen installation eller byte av gasregulatorn i ett oberoende gasförsörjningssystem för hemmet kräver vissa färdigheter och kunskaper. Man måste veta vad regleringsenheten består av och hur den fungerar. Därför föreslår vi att du förstår regulatorns funktionsprincip, justeringsdetaljer och nyanser som uppstår vid byte av den.

Syfte och konstruktion av gasolbehållarens regulator

För gasförsörjning av sommarstugor, villor och privata hus används gasolbehållare. Trots detta är gasregulatorn med manometer och säkerhetsventil en oumbärlig del av systemet avsett för lagring och tillförsel av naturgas.

Gasregulatorn utför en funktion som liknar en stabilisators i elnätet. Den stabiliserar trycket på gasen som kommer från tanken till utrustningen. Dessutom ingår det i dess uppgifter att upprätthålla ett visst tryck som erhålls vid utgången från tanken i hela ledningsnätet.

Det lönar sig inte att snåla på stabilisatorn. Anordningen för gasolbehållaren måste vara av högsta kvalitet, eftersom 80% av problemen i systemet uppstår på grund av fel på regulatorn.

Arbetet för varje regulator är inriktat på att sänka trycket på flytande gas, därför har alla tryckstabilisatorer samma komponenter:

• hölje;
• två gaskammare;
• inlopps- och utloppsanslutning;
• huvud- och hjälpfjädrar;
• reducerings- och säkerhetsventiler;
• membran;
• överföringsskiva med stift;
• en eller två manometrar;
• justeringsskruv.

Regulatorer kan skilja sig åt i vikt och dimensioner, form på huset och genomströmningskapacitet.

Funktionsprincip för stabiliseringsanordningen

Moderna tryckregulatorer för gasoltankar arbetar enligt backverkande princip. Gasen som kommer från inloppsstaven strävar efter att stänga reduceringsventilen.

Justerskruven komprimerar huvudfjädern och när luft lämnar arbetskammaren lyfter den flexibla membranet överföringsskivan med stiftet uppåt. I det ögonblicket komprimerar stiftet returfjädern, vilket för bort reduceringsventilen från sätet och gas strömmar in i arbetskammaren.

Tvåstegsregulatorer är mindre benägna att frysa, därför måste sådana enheter installeras på gasoltankar i regioner med extremt låga lufttemperaturer.

Efter att ämnet flyttats till lågtryckskammaren sker gasutsläpp till systemet. Som ett resultat slappnar fjädern av, överföringsskivan med stiftet lyfter ventilen, gas från den övre kammaren strömmar in i lågtryckskammaren och processen upprepas.

När gasutsläppet minskar ökar trycket i kammaren, fjädern intar läget 'sluten', ventilen sänks ned i sätet och gastillförseln till regulatorn och lågtryckskammaren upphör.

För att stabilisera gastrycket i gasoltanken används tvåstegsregulatorer. Bränslet i sådana regulatorer passerar genom två reduceringssteg innan det når utloppsstosen.

För att öka regulatorns livslängd måste kontakten mellan membranet och andra delar med fukt minimeras. För detta ändamål installeras ett dekorativt eller standardskydd ovanför tanken vid monteringsstadiet.

Regulatorns två steg säkerställer maximal stabilitet i utloppstrycket, vilket gör dem säkrare i drift.

Dessutom är tvåstegsenheter motståndskraftiga mot frysning, så de säkerställer kontinuerlig gastillförsel sommar som vinter. Om regulatorn ändå fryser rekommenderar vi att du läser vår andra artikel där vi i detalj förklarade hur du löser detta problem. Läs mer – vidare.

Hur justerar du gasregulatorn?

Fabriksinställningarna för utloppstrycket i regulatorerna kan skilja sig från det optimala för ett givet nätverk, därför utförs den direkta justeringen av arbetstrycket i gasoltanksregulatorn vid installationen. Det fysiska värdet beror på spänningen i huvudtryckfjädern, som ändras när justerskruvens läge justeras.

I tvåstegsregulatorer kan justerskruven endast placeras på regulatorns första steg. Sådana enheter inkluderar modellerna: Cavagna Group typ 524, GOK PS 16 bar POL x IG G1/2 PSK SNG, SRG 7,5 kg/h.

I vissa dyrare modeller från italienska Cavagna Group, tyska GOK, amerikanska Fisher, är även regulatorns andra steg utrustad med en justerskruv.

På marknaden finns reduktionsventiler för gasoltankar, där en arbetsenhet rymmer en kombination av två reduktionssteg. Den är försedd med samma regler- och skyddssystem, och ger ett utloppstryck på 37-50 mbar.

Båda stegen på högtrycksregulatorn kan väljas separat, då kan användaren själv välja stegens konfiguration. I så fall har gasreduktionsenheterna som ansluts till den integrerade ventilen alltid en tryckjusteringsskruv, och det andra steget kan vara med eller utan skruv.

Populära justerbara andra-stegs reduktionsventiler är enheter från Cavagna Group, typ 992, 998, 998-4.

Den första tryckjusteringsnivån sker vid ångfasuttagsventilen med hjälp av en inbyggd tryckmätare. Därefter kommer gasen in i reduktionsventilens kammare. Om deras konfiguration inte inkluderar kontrollenheter, installeras tryckmätaren direkt på utloppsröret.

Praktiskt taget på alla reduktionsventiler för gasoltankar görs justering av utloppstrycket med en skruv. Justeringsskruven vrids med en nyckel genom ett hål under reduktionsventilens avtagbara lock.

Vridningar medurs ökar utloppstrycket, moturs – minskar.

Förutom tryckmätare och skruv upprätthåller säkerhetsventilen systemets optimala tillstånd. Om trycket i kamrarna stiger över normalnivån sker en nödavluftning av gas till atmosfären genom den.

Vid utloppet från tanken, efter ångfasuttagsventilen, kommer ämnet in i reduktionsventilens första steg. Stabilisatorn omvandlar högtrycket inom intervallet 0,2 till 4 bar, beroende på enhetens modell.

Det andra steget reducerar trycket till ett stabilt tryck som krävs för den anslutna utrustningen, motsvarande 10-200 mbar.

Instruktion för byte av regulator

Tvåstegsreduktionsventiler ansluts till ångfasuttagsventilen med hjälp av en gängad koppling och en mutter. Gängtypen på reduktionsventilens inlopp beror på gängtypen på ventilens utlopp.

Om anslutningstypen inte beaktades vid köpet, kommer en lämplig adapter att behövas. Anslutningen av enheten till gasslangen görs via en gängad avgrening på reduktionsventilen, med hjälp av en adapter eller en mutter.

För byte av stabiliseringsenheten behövs en gasskiftnyckel. Om anslutningen har rostat, behövs två gasjusterbara nycklar för att ta bort reduktionsventilen.

Byte eller reparation av gasreduktionsventilen görs oftast på vintern när kondens som bildats fryser vid anslutningspunkten mellan ventilen och reduktionsventilen. För att förhindra sådana problem bör elektrisk uppvärmning planeras vid installationen av gassystemet.

För att byta gasreduktionsventilen måste följande arbetsordning utföras:

1. Stäng av gastillförseln med ventilen som sitter på uttagsventilen för gasens ångfas.
2. Skruva loss metallslangen.
3. Skruva loss kopplingsmuttern som förenar ventilen och stabilisatorn.
4. Ta bort regulatorn med anslutningsslangen.
5. Om stabilisatorn inte går att reparera måste bälgslangen skruvas loss.
6. Efter avisning, reparation eller byte ska regulatorn skruvas fast på kombinationsventilen med en mutter.
7. Om enheten har kopplats bort från ledningen, måste gasslangen anslutas stegvis, först till regulatorn, sedan till huvudledningen.
8. Efter att anslutningarna har säkrats kan gastillförseln slås på.

När bränsle sätts in i systemet efter byte av armatur, måste utloppstrycket kontrolleras. Det ska ligga inom tillåtna gränser och vara lämpligt för drift av värmare, spis eller panna.

Vid korrekt installation och normala driftsförhållanden håller regulatorn vanligtvis i minst 10 år.

För högfast tätning av gängförband rekommenderas att använda blått anaerobt tätningsmedel. Materialet bör inte användas vid låga temperaturer på grund av ökad polymerisationstid, men om anslutningarna behandlas på sommaren kan 100 % tätning uppnås.

Problem med stabilisatorn kan diagnostiseras med hjälp av nivåmätare och manometer på tanken. Om enheterna visar att det finns tillräckligt med gas men det förekommer avbrott i nätet, beror det på ett fel på regulatorn.

I detta fall kan enheten demonteras och torkas. Detta hjälper till att lösa problemet, men tillfälligt. Vid installation av en ny regulator och skydd av enheten mot fukt kan man glömma avbrotten i systemet.

För att undvika framtida problem med regulatorn är det också viktigt att se till att gastanken installeras korrekt på tomten. Hur man gör detta på rätt sätt kan du läsa här.

Slutsatser och användbar video om ämnet

Så här ställs regulatorn in med hjälp av en differenstryckmätare:

Denna video visar hur man åtgärdar minimal kondensfrysning i regulatorn:

I nästa video kommer vi att prata om hur man tar bort, demonterar och rengör regulatorn, samt förhindrar att den översvämmas/fryser:

Tryckregulatorn för gastanken reducerar trycket på ångorna från det blå bränslet och håller ett stabilt värde i ledningsnätet. Varje regulator är utrustad med en säkerhetsavlastningsventil som släpper ut överskottsgas vid farlig tryckökning vid bränsleutloppet från säkerhetskretsen.

Därför är regulatorn den huvudsakliga mekanismen för att förhindra olyckor i det autonoma gasförsörjningssystemet.

Vid ett fel måste man veta hur enheten fungerar och hur man byter ut en apparat som inte är lämplig för drift. Därför kommer reglerna för byte av regulator definitivt att vara användbara för ägare av privata hus som har gasförsörjning från en gastank.

Om du har behövt installera eller byta en gasregulator eller justera gastrycket i ett autonomt system. Om du känner till några finesser och nyanser som uppstår vid byte av stabilisatorn – dela gärna med dig av dina erfarenheter och aktuella foton med läsarna i blocket nedan.