Vad är bättre och billigare – pellets eller gastank? Jämförelse av grundläggande egenskaper

Det är bra när ett hus på landet eller sommarstuga är anslutet till en central gasledning. Bekvämt, nästan inga problem med underhåll. Men om du behöver organisera ett autonomt system? Att hugga ved och hålla på med kol en frostig morgon är inte så trevligt. Man börjar leta efter alternativ. Och många användare har svårt att bestämma sig: pellets eller gasoltank, vad som är bäst i det specifika fallet.

Om du också letar efter den optimala lösningen, hjälper vi dig att förstå frågan – i den här artikeln jämför vi bränsle efter pris, kvalitet, effektivitet. Vi kommer att beröra kostnaden för själva utrustningen, installationen, användarvänligheten, samt tillförlitlighet och säkerhet. Vi tittar på vad som är billigast i vilka fall, och varför det är viktigt att ta hänsyn till regionens särdrag. Alla data från översikten sammanställer vi i en tabell för att tydligt utvärdera systemens fördelar och nackdelar.

Allmän information om gasoltank och pellets

Pelletskitteln arbetar med 'moderniserad' ved. Det är träbränslepelleter gjorda av komprimerat sågspån, flis och spån.

Enligt säkerhetsregler måste man för förvaring av pellets utrusta ett separat rum med minimal luftfuktighet.

Pelletskitteln har en brännare, en behållare och är utrustad med automatik. Den kan arbeta autonomt i en vecka om det finns en matarskruv som kontinuerligt matar bränsle till pannan. Det finns modeller med fjärrstyrning.

En gasoltank är i förenklad beskrivning en behållare för förvaring av kondenserad kolvätegas (LPG).

Gasoltankens konstruktion inkluderar: ett automatiskt system för reglering av tryck, volym och gasdistribution i systemet.

Gasoltanken installeras främst horisontellt och underjordiskt. Den måste placeras på ett avstånd på minst 10 m från bostadshus och minst 5 m från ekonomibyggnader.

Jämförelse av bränsle- och utrustningsparametrar

Låt oss för tydlighetens skull göra en jämförelse mellan pellets och gasoltank. I den jämförande översikten tar vi följande data som grund. För uppvärmning av en yta på 10 m² med en takhöjd på 3 m krävs 1 kW energi. Dessutom kan man räkna med en marginal på 15-20 % som kommer att användas för att värma vatten.

Genomsnittlig drifttid för pannutrustning är 10 tim/dygn. Uppvärmningssäsongen i centrala Ryssland varar 7–8 månader per år. Under resten av tiden används pannan för att värma vatten och hålla en minimitemperatur på 8 grader i lokalerna.

Kriterium #1 – bränsleeffektivitet verkningsgrad

1 kg pellets motsvarar 1,6 kg ved och avger vid förbränning 5 kW energi. Om husets yta är 100 m² krävs 10 kW per timme, dvs. 2 kg pellets.

Genomsnittlig verkningsgrad för sådant bränsle varierar mellan 50–90 %. Effektiviteten beror på byggnadens värmeförluster, pelletsens kvalitetsegenskaper och andra faktorer. Detta är de lägsta siffrorna jämfört med el och gas.

Bra pellets är släta, glänsande till utseendet, har inga längsgående sprickor, är hårda att bryta, 6 mm i diameter. Men det går inte att garantera kvaliteten ens i en batch från en leverantör.

En annan nyans – pelletsvarianter. Det finns vita, industriella och agro-pellets. De förra har låg askhalt, och pannan kräver rengöring en gång i månaden när de används. Agro-pellets tillverkas av solros, bovete, de är de 'smutsigaste', men billigare än de andra.

Jämförelse av pellets från olika råmaterial

Varför spelar detta roll? Tillgången på olika pelletsvarianter påverkar valet av panna, verkningsgrad och bränslekostnad. Vita pellets är dyra, men deras värmevärde är högst.

Men gasol visar stabila 97%. Bränslet matas jämnt, processen är helt automatiserad. Systemet är oberoende av nätspänningsvariationer, ledningsolyckor, och gasens kvalitet är nästan alltid hög. 1 kg gasol ger 12,8 kW energi.

Kriterium #2 – uppvärmningskostnad per säsong

Ett ton pellets säljs för 800–900 kr. Låt oss ta genomsnittet – 850 kr.

För en uppvärmningssäsong på 8 månader får vi följande siffror:

• förluster – 28224 kWh;
• bränsleförbrukning – 5644 kg;
• summa – 4 800 kr.

Lägg till leveranskostnad – från 700 kr. För avfallshantering måste du betala från 500 kr. Det ger 6 000 kr per uppvärmningssäsong. Om du behöver en eldare, tillkommer extra kostnader på från 1 000 kr per månad.

En liter gasol (LPG) kostar 1,8–2 kr inklusive leverans. Per m² yta går det åt i genomsnitt 27 liter per säsong. Det vill säga, en gastankvolym på 2700 l borde räcka hela uppvärmningsperioden. Stämmer det verkligen?

Gastankens kapacitet fylls till max 85 %. Restvolymen bör vara mellan 25–30 %. Därför måste en tank på 2700 l vid aktiv användning fyllas två gånger per säsong.

Den totala kostnaden för gasol är 4 900–5 400 kr per år. Läs mer om gasförbrukningen från gasoltanken i nästa artikel/

Så vad är billigast att värma med – gas eller pellets? Priset för gas är lite högre, men pellets kräver extra arbete och kostnader.

Kriterium #3 – kostnad för pellets- och gaspannor

Låt oss titta närmare på kostnaden för utrustningen. Prisintervallet för en pelletspanna är stort: från 4 000 till 10 000 kr och uppåt.

Man kan inkludera en vanlig fastbränslepanna, en kamin eller en bulerian i systemet. Men sådana konstruktioner behöver en modernisering av rostret.

Du kan minska springorna så att pellets inte faller igenom på flera sätt:

• byta ut rostret;
• lägga ett trådnät ovanpå eller under;
• sätta in insatser;

Pellets kommer att brinna under sådana förhållanden, men i avsaknad av kontinuerlig forcerad luftväxling och maximal tillförsel kan en del av pelletsen bokstavligen flyga ut i skorstenen på grund av det naturliga draget.

Pelletskammor med automatik är dyrare – från 15 000 kr, men de är bekväma att använda och kan upprätthålla en stabil temperatur i rummen. Om det i regionen förekommer strömavbrott, titta på enklare modeller.

Och dessutom behövs leverans, installation och anslutning, samt injustering av pelletskammaren. Allt detta kommer att kosta ytterligare 2 300–2 500 kr. Totalt får vi ett genomsnitt på cirka 17 500 kr. Men du måste också ordna ett utrymme för förvaring av pellets – bränslelagret tar upp mycket plats.

Fler för- och nackdelar med uppvärmning med pelletspanna, samt rekommendationer för dess val, har vi tagit upp i en annan artikel: Pelletseldade värmepannor: typer, fördelar och urvalsregler för den bästa pannan

För uppvärmningssäsongen behöver du 5–6 ton pellets. 1 ton sådant bränsle tar 1,5 m³, dvs. för förvaring av säckar och påsar behöver du ett separat rum på flera kvm.

För att serva ett hus på 100 m² räcker en gasoltank med en kapacitet på 2 700 liter. Priset på tanken är 15 500–16 500 kr. Plus kostnaden för gaspannan – från 4 000 kr. Du får totalt ungefär 26 000 kr.

Markarbeten, installation av gasoltanken, leverans och andra organisatoriska arbeten kommer att kosta dig ytterligare 6 000–7 000 kr.

Kriterium #4 – systemens användarvänlighet

Uppvärmning med pellets innebär att det i hushållet måste finnas en person som kommer att ägna sig åt att söka efter bränsle, lagra det, ladda, övervaka förbränningsprocessen, rengöra pannan och forsla bort avfall.

En del av åtgärderna kan automatiseras om du väljer en panna med automatisk matning och möjlighet att schemalägga bränsletillförseln. Då kan pelletslastning ske en gång i veckan, men det kommer att medföra extra kostnader för utrustning.

1 ton pellets ger, beroende på askhalten, cirka 5 kg avfall. Även en panna med bra automatik befriar dig inte helt från behovet av att rengöra den. Dessutom kommer du, förutom inköp av lämplig utrustning, att behöva el för att driva systemet.

När du väljer värmesystem bör du utgå från regionen. Leverans av gasol finns överallt och till ungefär samma kostnad. Men priset och tillgången på pellets beror på var du bor.

Gasoltanken fylls 1–2 gånger per år, processen tar ett par timmar, sedan fungerar systemet självständigt. Gasolen behöver inte laddas, den rör sig själv genom rören och ger värme.

Behållaren placeras under marken och tar ingen plats, den behöver inget separat förvaringsutrymme.

Men gasoltanken kräver teknisk inspektion två gånger om året: vår och höst. Om det behövs utförs kosmetiska reparationer.

Ofta erbjuder företag som installerar tankar gratis service första året. Därefter upprättas ett 12-månadersavtal med en månadsavgift på 1 200–1 300 kr, som även inkluderar akutbesök. En enstaka serviceinsats kostar 350–400 kr.

För att se en detaljerad genomgång av för- och nackdelar med gasoltanksuppvärmning, klicka gärna på denna länk.

Kriterium #5 – tillförlitlighet och säkerhet

Fastbränsle- och pelletspannor är pålitliga om två villkor är uppfyllda: det finns bränsleförråd och en person som sköter systemet. Dessutom kan man, om pellets saknas, ladda sådan utrustning med annat fast bränsle: ved, kol.

Gasoltanken väcker inte heller några tvivel om tillförlitligheten. Gasförångning sker även vid mycket låga temperaturer. Den mänskliga faktorn påverkar inte processen.

Problem med gasoltanken uppstår på grund av felaktigt val eller installation av tanken. Höjden på anslutningsrören och en noggrann beräkning av installationsdjupet har betydelse. Om du väljer tank och regulator på rätt sätt och utför en kvalitetsinstallation blir det inga klagomål.

När det gäller säkerhet finns det risk för kolmonoxidförgiftning vid användning av en fastbränsle- eller pelletspanna. Om pannrummet ligger i huset måste du vara redo att reagera på rök när som helst: öppna fönster, dörrar, justera utrustningen. Därför är det lämpligt att omedelbart vid installationen av pannan även installera en kolmonoxidvarnare.

Gasol är säker vid korrekt förvaring. Vid läckage går den flytande gasen ner i marken eftersom den är tyngre än luft.

Läckage är möjligt vid användning av en gammal tank med slitna sömmar. Dessutom är det viktigt att vid installationen följa reglerna för placering av gasoltanken långt från strövströmmar och fjärrvärmeledningar (SP 62.13330.2011).

Men i rummet där gasanvändande utrustning är installerad kan gasläckage uppstå av olika anledningar – pannfel, spis, läckage i anslutningar och så vidare. För att upptäcka det i tid är det lämpligt att installera en gasläckagevarnare.

Slutlig jämförande tabell

Beräkningarna är aktuella för ett hus på 100 m². Kostnaderna speglar inte alla alternativ, de verkliga siffrorna påverkas av regionens klimat, vinterns stränghet och husets isoleringsnivå.

Kombinationen gasoltank plus gaspanna ger enkel drift, viss oberoende från externa faktorer (el, pelletskvalitet). Men det kräver ledig yta på tomten bort från bostadsutrymmen och ett sådant projekt blir dyrare än 'konkurrenten'.

Pelletsutrustning är billigare, liksom bränslet i sig. Men det kräver högkvalitativa pellets, regelbundet underhåll eller extra kostnader för uppgradering. Samtidigt ger det lägre verkningsgrad jämfört med gasoltank. Men gaspannan kräver också årlig service.

Vi rekommenderar även att du läser jämförelsen mellan gasoltank och naturgas.

Slutsatser och användbar video om ämnet

Erfarenhet av att använda en pelletsbrännare Zota Pellet 15s med fjärrkontroll till en kostnad av 16 500 kr

Installation av gasoltank med vissa nyanser och anslutning av utrustning till den.

Del 1:

Del 2:

När du väljer vad du ska installera – pelletsbrännare eller gasoltank – överväg alla faktorer för ekonomisk nytta och driftsförhållanden.

Kostnaden för att köpa utrustning, installation och anslutning är engångskostnader. Bränsle- och driftskostnader är återkommande utgifter och det är de som påverkar hushållsbudgeten mest.

Vilket bränsle använder du? Dela din erfarenhet med andra användare – feedbackformuläret finns nedan.

Om du har frågor om artikelns ämne, ställ dem till våra experter och besökare på vår webbplats i kommentarsfältet.